Dramatiska fransar i sockersöta förpackningar

Jag skulle ljuga om jag sa att förpackningar inte påverkar mig vad gäller min uppfattning om produkters kvalitet. Lösögonfransar är ett perfekt exempel. Släng in fransarna i snygg förpackning och du har mig på kroken. 149 kr för ett par frallor? Jajamensan, jag köper! Är förpackningarna dessutom åt snyggt retrohåll så skulle jag till och med köpa fransar som jag aldrig någonsin skulle använda.

De här fransarna från House of Lashes har funnits på H&M ganska länge nu. Jag kastade mig över dem när jag såg dem första gången, för jag trodde de var på högst tillfälligt besök. Det var de inte. Jag har varit jättenyfiken på dem länge just pga de sockersöta förpackningarna.

Bombshell har fransar med varierande längd och täthet. Fransen smalnar av i både yttre och inre ögonvrån och ger ett intryck av ett rundare öga. Dock att de är för långa för mig så jag måste trimma dem, vilket gör att de faktiskt blir längre i ytterkant och därmed ger mera cateye-effekt. Bombshell har ett tunt svart band.

Femme Fatale är täta och långa. Dramatiska som attan och cateye-formade med längre fransar vid yttre ögonvrån. Fransarna varierar i längd vilket ger dem en lite mera naturlig look. Även om de så klart inte är naturliga alls, men det är ju sällan vad en är ute efter när en använder lösfransar. Femme Fatale har ett kraftigare svart band.

Siren är Bambis svarta syster (Bambi är alltså ett par av märkets mest populära fransar och de har en brunare ton). Siren har fransknippen (med varierande längd på fransarna) som sitter ihop med hjälp av det tunna, ofärgade bandet. Tunna fina fransar som är lättapplicerade och som ger ett luftigare, vippigare intryck.

Om du har svårt att applicera hela fransrader kan du klippa upp fransraden i sektioner och applicera dem en i taget. Det lämpar sig bäst med fransar som har lite samma stuk som Siren och Bombshell, där det finns tydliga mellanrum mellan fransarna. Femme Fatale skulle jag personligen ha lite svårt att dela upp i sektioner pga tätheten.

Det underlättar dessutom enormt att ha ett bra franslim. Jag har använt Duo tidigare. Det tar ganska lång tid för det limmet att torka till och bli så där klibbigt som det behöver vara när du applicerar fransen. Är limmet för blött så halkar fransarna bara runt. En blinkning så har fransen hamnat i globlinjen liksom. En annan nackdel med Duo är dess ”doft”. Någonstans mellan kattpiss och smält plast. Inte direkt jättelockande att kleta fast så nära ögat.

Jag passade på att införskaffa House of Lashes Eyelash Adhesive när jag ändå var i farten. Det torkar rekordsnabbt (ibland nästan för snabbt), det har en applikator (prisa gudarna!) och det doftar faktiskt otroligt gott för att vara ett franslim. Dessutom är flaskan lika sockersöt som fransförpackningarna.

Jag rekommenderar verkligen det här limmet. Det kostar 149 kronor, om jag inte minns helt fel, och det räcker länge. Nu är jag ingen storkonsument av lösfransar och jag använder det mest vid speciella tillfällen och enstaka bloggsminkningar, så det räcker ju så klart inte lika länge om du använder fransar dagligen.

Själva ögonfransarna är ju fina, så klart, men de kostar 149 kr/par. Det finns så himla många fina budgetfransar därute, så jag kan inte rekommendera köp av dessa såvida du inte är supernyfiken, samlare eller ska använda dem vid ett speciellt tillfälle och vill unna dig lite lyxigare fransar. Bland budgetfransar är mina favoriter Depend och Ardell. Kiss har också fina budgetfransar.