Penhaligon's-arkiv - Daisy Beauty

London januari 2019 med Mary Poppins, Penhaligon’s och Sagar

5 januari, 2019 Kicki — Lämna en kommentar

Jag och Arga tanten är i London. Första dagen handlade om parfymer, Mary Poppins och indisk mat.

Jag och Linnéa ”Arga tanten” Öst har åkt till London tidigt i januari både 2017 och 2018. Nu är det tredje gången gillt för vad som verkar bli en tradition.

Syftet är att hitta något fint på januarirean som jag kan ha på mig på galan Daisy Beauty Awards i februari. Vi ska även scouta beautynyheter, få inspiration och göra lite annat jobb (förra året spelade vi till exempel in en podd, i år har jag en intervju bokad på måndag).

London är min favoritstad, vore det praktiskt genomförbart skulle jag bo här.

Nu passar det bättre att bo i Stockholm, men jag försöker besöka London så ofta det går. 2018 blev det bara två gånger, de flesta år lyckas jag pricka in fler London-resor. Och du som inte kan resa hit just nu, kan titta på mitt och Linnéas Lond0n-besök här och på hennes blogg och förhoppningsvis uppleva lite av staden genom oss.

Hon är väldigt lätt att hitta i vimmel tack vare sin gula kappa!

Igår hann vi med vinlunch på medlemsklubben The Ivy Club, som jag är väldigt förtjust i. En vän är medlem där – märkligt nog tack vare mig – så han är tvungen att bjuda dit mig varje gång jag vill besöka herrklubben.

Egentligen är The Ivy Club inte en herrklubb, men det är mest slipsnissar som hänger där. (Kvinnor har fullt upp med att kämpa för att få lika lön för lika arbete, att göra ett bättre jobb än sina manliga kollegor för hälften av uppskattningen, och ta huvudansvaret för familjen, osv osv osv.)

Jag åt väldigt god bläckfisk (förrätt) och svamprisotto (huvudrätt).

(Ingånge till) The Ivy Club. Hit får endast medlemmar komma.

Mesta beautyshoppingen igår var ingen beautyshopping alls. Jag och Linnéa testade oss igenom Penhaligon’s nya Portraits-dofter, men köpte ingen. Däremot funderar vi mycket på om och i så fall vilken vi vill ha. Idag har vi testat två till. Imorgon ska vi testa ännu fler. Parfymerna är så dyra att det inte duger att komma hem med felköp!

Jag har tre av de tidigare Portraits-dofterna och vill gärna ha minst en till. Jag hade tänkt att det skulle bli Clandestine Clara, men nu tror jag kanske ändå att det blir Mr Sam. Om inte annat för det fina namnet. Roaring Radcliffe ligger också bra till.

Sedan tidigare har jag Lord George, Countess Dorothea och Lady Blanche.

Även The Duke finns hemma, men det är inte min utan Sams.

Både jag och Linnéa gillar grafiska manikyrer och stora ringar.

På kvällen igår besökte vi min favoritbiografi i hela världen: Electric Cinema.

Du får både äta i salongen och dricka alkohol (bar i salongen). Det finns fina soffor och till och med sängar att se film i, och de vanliga fåtöljerna har rejäla fotpallar. Mellan fåtöljerna står bord med gölliga små bordslampor på. Alla gäster får låna en kaschmirfilt att mysa under.

Vi såg ”Mary Poppins kommer tillbaka”, en magisk sagofilm som passar perfekt i en så speciellt biograf.

Världens bästa biograf: Electric Cinema.

En av mina favoritscener ur filmen. Ibland i korta stunder kan livet kännas så här lättsamt!

Sedan tog vi tunnbana ”hem” till Covent Garden, där vi bor, och åt lite till.

En gång när Daisy Beauty gjorde en skönhetskonferens i London med ovanligt många veganer, scoutade jag bra vegan-/vegetarianrestauranger i området. Jag stötte på indiska Sagar och eftersom jag aldrig skulle rekommendera en restaurang jag inte själv har ätit på så gick jag plikttroget dit och åt (fast jag inte är generellt förtjust i vego).

Sedan dess har jag ätit på Sagar många gånger och fortfarande inte blivit besviken!

Även igår infriades mina förväntningar, både jag och Linnéa blev mätta och belåtna.

Vi avslutade kvällen på Christopher’s Grill, en restaurang som också har en martini bar.

Där drack vi varsin Espresso Martini innan vi gick hem. Kanske är det därför jag sov så himla dåligt inatt! Koffein är inte bra för min nattsömn… Ej heller morgonpigga amerikanska rumsgrannar i sexårsålden med sexårsåldersgälla röster som gärna vill använda sina sexårsåldersgälla röster klockan halvsju på morgonen…

Indiska restaurangen Sagar är känd bland vegetarianer.

Espresso Martini på Christopher’s Grill.

Nu har jag varit vaken alldeles för länge! Nu ska jag sova, så att jag imorgon kan kliva upp och göra nästa blogginlägg om allt som jag och Linnéa gör i London.

Godnatt och, om du inte tittar in här igen förrän på söndag kväll eller till och med måndag: Ha en fin helg!

Adress till ställena vi besökt idag:

Penhaligon’s, 41 Wellington Street, WC2
The Ivy, 1-5 West Street, WC2
Electric Cinema, 191 Portobello Road, W11
Sagar, 31 Catherine Street, WC2
Christopher’s Grill, 18, Wellington Street, WC2

In English: This is what we did in London yesterday.

Dag fyra med Penhaligon’s och Art meets art perfumes

5 september, 2017 Kicki — 3 kommentarer

Sista dagen i Paris var ett shopping-uppsamlingsheat med Printemps, parfymer och ingen Birchbox.

Birchbox öppnar klockan 11 på papperet. I själva verket är det inte öppet alls exempelvis klockan 11.05.

En av få planer jag hade inför Paris var att besöka Birchbox Paris-butik. Det gick väldigt dåligt då den inte var öppen under sina öppettider. Men jag tror inte jag missade något: Jag har varit på Birchbox i hemstaden New York, en stor, välfylld butik med massor av trendiga varumärken. Birchbox i Paris är, vad jag kunde se genom fönstren, som en liten, pastellfärgad tårtkartong som saluför samma franska varumärken som de stora varuhusen (och lite lite liiite kul längst in). Så då så.

Hade jag vetat att jättevaruhuset Printemps (flottare än Galeries Lafayette, mindre flott än Le Bon Marché) hade öppnat en modern skönhetsavdelning i två våningar, förutom den klassiska skönhetsavdelningen, hade jag besökt den redan i fredags. Den känns smart och rolig, bland annat hittade jag en pop up-hörna för nya doftvarumärket Art meets art perfumes. Art meets art perfumes gör, med hjälp av Firmenich, parfymer inspirerade av kända låttitlar. Med mig hem har jag en Sexual healing (återstår att se om den överlevde resan i den incheckade resväskan), som igår satt mer än sex timmar på min handled och fortfarande doftade tobak och vanilj. Sexual healing är gjort av parfymören Christophe Raynaud.

Redan i lördags var jag inne på Penhaligon’s och luktade på de nya Portraits-dofterna. Där kan vi tala om parfymer som sitter länge på huden! (Anteckna, Louis Vuitton!) Av de fyra nya blev ugglan The ruthless countess Dorothea min favorit. På Penhaligon’s hemsida utbrister hon ”Revenge. It’s even better than biscuits.” En dam helt i min smak. Så jag tog med mig henne hem från Paris och förhoppningsvis har också hon överlevt en tuff flygresa (fransmän är ju inte direkt kända för att behandla bagage med silkesvantar).

Det var väl de viktigaste sakerna jag gjorde innan jag åkte ut till Charles de Gaulle och vräkte i mig den glutenfria Madeleine-kakorna som finns i SAS-loungen där.

Vad tycker du låter som allra roligast från mina dagar i Paris? Är det något ställe du själv blir sugen på att besöka eller någon grunka som väcker shoppingsuget?

Hos Penhaligon’s i London får du parfymerat silkespapper i din shoppingpåse. Hos Penhaligon’s i Paris får du parfymerad Portraits-scarf istället.

Printemps nya skönhetsavdelning i två våningar (ligger i egen byggnad bakom själva varuhuset).

Franskt doftmärke, endast tre månader gammalt. Parfymerna heter som kända låtar.

In English: during my last day in Paris I tried to do all the things I didn’t have time to do during the weekend.

Penhaligon’s ladies fragrance collection

15 juni, 2017 Åsa Lindberg — Lämna en kommentar

Ok låt oss börja med att konstatera att jag inte är någon parfymbloggare. Jag är inte ens på nivån ”den luktar bubbelgum, jag gillar den” utan mer ”den luktar parfym”. Med det sagt tänker jag ändå ge mig på att försöka skriva ett inlägg om Penhaligon’s ladies fragrance collection. Säg hej till Bambi på hal is och förvänta er inte för mycket…

Först lite kort om Penhaligon’s. Barberaren William Penhaligon flyttade till London 1860 och öppnade där sin egen affär 1874 där han sålde parfym och andra parfymerade produkter. Den första parfymen var Hammam bouquet som inspirerats av dofterna från närliggande turkiska bad.

Penhaligon’s ladies fragrance collection innehållet fem av Penhaligon’s dofter. Vardera doft innehåller 5 ml. Parfymerna kommer i en fin liten utdragbar låda och alla parfymer har ett litet tvinnat snöre med en tofs på om halsen.

Parfymerna i Penhaligon’s ladies fragrance collection är

Artemisia – beskrivs som en sidenmjuk, söt och pudrig doft där gröna äpplen och nektariner blandas med jasminte och överströs med en blommix bestående av viol, liljekonvalj och cyklamen för att sedan omslutas av en bas av varma kryddor, honungssöt vanilj, en gnutta bärnsten och en hint av mysk.
Vaara – beskrivs som en modern, intensiv doft som har hämtat inspiration från Indien med doftnoter från kryddmarknaden i Jodhpur och blommorna i trädgårdarna runt Balsamand, Maharajans sommarpalats. Frisk koriander, morot och saffran blandas med ett blommigt hjärta för att avslutas i en bas av honung, vit mysk och träiga noter.
Empressa – beskrivs som en en ljuvlig doft med inspiration hämtad från de pärlor, silkestyger och dyra textilier som skickades till forna tiders societetselit i London. Sprudlande och fruktiga topnoter av blodapelsin och persika blandas med de något tyngre exotiska kryddor som tillsammans med vita rosor och puderrosa pelargoner utgör hjärtnoten. Doften kompletteras av en varm och en basnot bestående av kakao, sandelträ och bärnsten, med en underliggande hint av vanilj för sötma.
Iris Prima – beskrivs som en en lätt, vacker doft som har hämtat inspiration från balettens värld. Doften börjar med lätta, mjuka noter som speglar den graciösa ballerinan i tåspetsskor och tutu och ger en elegant och pudrig karaktär som avslutas i en bas av träiga noter som ska föra tankarna till gamla, anrika teatersalonger.
Halfeti- beskrivs som en doft som innehåller alla de spännande och överdådiga orientaliska doftnoter man kan drömma om. Fylld med kryddor, orientaliska blommor, läder och exotiska träslag har Halfeti hämtat inspiration från Storbritanniens handel med Turkiet och alla exotiska varor som importerades. Gröna, fruktiga noter blandas med varma kryddor och söta blommor och avslutas med en bas av läder och oud blandat med trä och mysk.

Penhaligon’s Artemisia är en pudrig och blommig doft. Verkar för många vara en sommardoft men för mig är det här en typisk sådan doft som ger mig huvudvärk och gör mig åksjuk när de är varmt. Jag får lite tantiga vibbar av den men det är en varm och mysig doft. Hos mig får den här komma fram tillsammans med de stickade tröjorna i höst istället. Kanske gillar jag den bättre då? Min mans kommentar: Har du lånat parfym av mig?

Penhaligon’s Vaara är för mig en lätt, fräsch och trevlig rosdoft som på mig blir väldigt hudnära. Jag gillar verkligen den här men tyvärr håller den inte i sig så länge på mig.

Penhaligon’s Empressa är en trevlig doft som känns väldigt mainstream. Den öppnar fruktigt och fräscht och övergår sedan till att bli mer blommig och lite söt. Påminner en hel del om Chanel Coco Mademoiselle. Jag gillar Empressa. Det är inte en doft som sticker ut men den är en mysig doft där jag kan urskilja ros och mysk. Stannar kvar på huden i åtminstone 12 timmar.

Penhaligon’s Iris Prima är en lätt doft. Det är en mysig, pudrig och romantisk doft som inte sticker ut. Blir väldigt hudnära på mig. Eller som min man sa. ”Trevlig! Den luktar Åsa.” Jag gillar verkligen den här men den är inte speciellt spännande och tyvärr håller doften inte i sig så länge på mig.

Penhaligon’s Halfeti är en typisk unisex doft i mina ögon (eller jag kanske borde skriva i min näsa?). Stannar kvar på huden i åtminstone 12 timmar. Det här är en doft som märks väldigt tydligt på mig.

Kan väl inte säga att de var någon av de här dofterna som jag tyckte var sådär jättespeciell eller som gjorde något större intryck på mig men jag gillade i alla fall tre av fem dofter vilket ändå är ganska bra. Tyvärr var två av de tre dofterna jag gillade ganska flyktiga på mig.

Ok so let’s start by being honest with the fact that I’m no perfume blogger. I’m not even at the ”oh this smells like bubblegum. I like it” I’m more like ”it smells like… perfume”. With that said Im still going to give a post about Penhaligon’s ladies fragrance collection. Say hello to Bambi on thin ice. And don’t except too much…

First some short information about Penhaligon’s. The barber William Penhaligon moved to London 1860 and opened up his first own store 1874. There he sold fragrances and other scented products. The first fragrance was Hammam bouquet which was inspired by the neighboring Turkish baths.

Penhaligon’s ladies fragrance collection contains five of Penhaligon’s fragrances at 5 ml each. They come in a cute little drawer and all of the bottles have a little entwined string around the neck with a small tassel.

The fragrances in Penhaligon’s ladies fragrance collection are

Artemisia – is described as a subtile and warm fragrance with nectarine, jasmine, tea and lily over precious woods and amber.

Vaara – is described as a delicious blend of coriander and carrot seeds, creamy saffron and juicy quince.

Empressa – is described as a florals and fruits exquisitely combined, tamed, because whilst she’s sweet she’s anything but clingy.

Iris Prima – is described as a fresh and transparent bergamot open the dance. It’s citrus freshness mimicking the graceful flights of a prima ballerina as she leeps into the spotlight.

Halfeti- is described as the beginning of this story is fresh and vigorous. It evolves with gusto thanks to jasmine and spiced rose.

Penhaligon’s Artemisia is a powdery floral. A lot of people seems to have this as a summer fragrance but I can’t handle this kind of scent when it’s hot, for me this is a typical headache and nausea causing scent. I get some old lady vibes from this but it’s still a warm and quite nice scent. I will take this out with the knitted sweaters this fall and see if it works for me then. My husbands response when I used this was to ask me if I was using any of his fragrances.

Penhaligon’s Vaara is for me a light, nice and fresh rose scent that’s very close to the skin. I really like this but the scent doesn’t last very long on me.

Penhaligon’s Empressa is a nice scent that feels very mainstream. It opens with a fresh and fruit scent that evolve into more of a sweet floral scent. It reminds me quite a lot of Chanel Coco Mademoiselle. I do like Empressa. This isn’t a scent that stands out but it’s nice and I can feel the rose and the musk. This scent is noticeable on my skin for at leaset 12 hours.

Penhaligon’s Iris Prima is a light scent. It’s a cozy, powdery and romantic scent that doesn’t stand out. On me this is very close to the skin. Or as my husband said: Nice! It smells like Åsa. I really like this but unfortunately it doesn’t take long before the scent is completely gone on me.

Penhaligon’s Halfeti is a typical unisex scent in my eyes (or should I say nose?). Stays on for at least 12 hours on me. This is also a scent that’s very noticeable on me.

I can’t say that any of the fragrances in Penhaligon’s ladies fragrance collection stood out or made much of an impression on me. At least I liked three out of five fragrances which is pretty good. Unfortunately two of these three didn’t last that long.

Penhaligon’s The Portraits Clandestine Clara

25 april, 2017 Kicki — 2 kommentarer

Penhaligon’s The Portraits är en kollektion utsökt förpackad parfym. Clandestine Clara står på shoppinglistan.

Jag får pippi på Penhaligon’s pynt. Så fint!

Penhaligon’s Portraits-serie är magisk! Nu har det engelska nischparfymhusets fyra första dofter (av vilka jag har tre) fått sällskap av två nya: Roaring Radcliff och Clandestine Clara.

Claras kork är ett påfågelshuvud. Hon är den förryckte Lord Georges älskarinna. Tillsammans har de oäkte sonen Radcliff, ett lejon (hur han nu kunde bli ett sådant med hjort-pappa och påfågel-mamma?). Radcliff ska dofta rom, tobak och pepparkaka men luktar dessvärre kiss. Lejonkiss, får jag förmoda, men det hjälper föga att kattlådan är av det majestätiska slaget. Så mina planer på att köpa alla djur i sagan har skrinlagts. Vilket ju är skönt, med tanke på att parfymerna kostar 178 brittiska pund stycket (75 ml).

Clara, däremot. Hon är underbar! Hon kommer få flytta hem till mig när jag har råd. Toppnoter: Rom och vanilj. Hjärtnoter: Kanel och mysk. Basnoter: Ambra och patchouli. En gourmand. Och så är hon ju en påfågel! Alla älskar väl påfåglar?

Roaring Radcliff har inget smäckert huvud, direkt.

In English: Two new Portraits-fragrances from Penhaligon’s. Clara is amazing, Radcliffe smells like cat’s pee.

4 favoritparfymer från Penhaligon’s, Philosophy, Armani Privé och Gucci

11 februari, 2017 Kicki — Lämna en kommentar

Just nu är det fyra parfymer som dominerar min doftgarderob: Armani Privé Ambre Eccentrico, Gucci Guilty EdT, Philosophy Fresh Cream och Penhaligon’s The Revenge of Lady Blanche.

Inte så rosa, inte så flickigt… Snarare amber, non.gender, vuxet. Power!

Jag gillar parfym. Jag kan inte så mycket men lär mig allt mer. Jag märker att jag nu kan identifiera noter som jag inte har haft koll på tidigare. (Fast skillnaden på lakrits och viol är fortfarande svår – det bästa sättet för mig är att köra på intuition… och sedan säga det motsatta! Tror jag det är viol så är det lakrits, och tvärtom.)

Jag använder gärna parfym. Ibland för att kompensera fula kläder eller att jag inte i övrigt bryr mig om mitt utseende den dagen, ibland för att få mig att känna mig på ett visst sätt eller kompensera att jag inte känner mig på ett visst sätt…

Armani Privé Ambre Eccentrico: Festdoft som både är behaglig och sticker ut. Varm, djup och påtaglig. Sitter länge även på min torra hud. En damdoft som inte är direkt kvinnlig, vilket jag gillar. När jag bär den här doftar jag kraftfullt och snällt. Jag säger snälla saker men tar ingen skit.

Gucci Guilty EdT: En riktig komplimangdoft som de flesta gillar och de flesta passar i, och just därför en perfekt present! Märkbar, lyxig och snäll. En utmärkt default-doft. Min flakong är en limited edition, verkar komma nya varje höst. När jag bär den doftar jag positivt och energiskt. Jag har lätt att få med folk på mina idéer genom morot och utan piska.

Philosophy Fresh Cream: Söt utan att vara kvalmig, gullig utan att vara fånig, lätt att gilla utan att vara banal. En lightgourmand, om såna finns. Parfymernas motsvarighet till att lägga huvudet på sned på ett smart vis. När jag bär den här är jag lättsam och tänker inte särskilt mycket, men jag har ändå hjärnan med mig. Jag är en god lyssnare och inspirerar andra att tänka outside the box.

Penhaligon’s The Revenge of Lady Blanche: Parfym som doftar blommor och som lyckas vara både klassiskt kvinnlig och modernt fräsch samtidigt. Portraits-dofterna är storytelling när den är som bäst; läs om lady Blanche här! Parfymen ger mig värdighet och klokhet. Jag klarar av att tänka innan jag talar.

In English: My four go-to fragrances at the moment.

Stor glädje över Penhaligon’s Portraits-parfymer

23 december, 2016 Kicki — Lämna en kommentar

Penhaligon’s Portraits-parfymer har varit en otippad höjdpunkt under 2016.

Eftersom jag gillar exklusiva parfymer, djur, England, svunna tider och iögonfallande pryttlar var det en lågoddsare att jag skulle gilla Penhaligon’s parfymserie Portraits. Detta trots att jag inte varit nåt riktigt Penhaligon’s-fan tidigare.

Den första Portraits-parfym jag köpte var The Tragedy of Lord George. De fyra dyrbara dofterna kommer med djurhuvuden till korkar och dramatiska historier. Lord George var exempelvis otrogen och blev därför förgiftad av sin fru. Noterna är konjak, raktvål och tonkaböna. Det är en herrdoft och som du säkert vet vid det här laget bär jag gärna sådana.

Jag har även köpt The Revenge of Lady Blanche, och du kan säkert räkna ut vem hon var och vad hennes hämnd bestod av. Parfymen är blommig med bland annat iris, narciss och hyacint bland noterna. Min första parfym med vita blommor som jag gillar – och när jag säger gillar menar jag ÄLSKAR. Kan bada i den.

Även Much ado about The Duke har hittat till Daisy Beauty, och det är Sam som fastnat för den. ”Pepprig ros, gin och läderdoftande trä” är noterna, huvudet här är ett jakthundshuvud (vi tror beagle).

Älskar Daisy Beautys Portraits-samling! Nu vill jag bara ett nytt kontor att ställa dem i.

In English: Penhaligon’s Portraits fragrances were an unexpected highlight of 2016.

Dagens nästa julklappstips är Penhaligon’s The tragedy of Lord George och Dior Fève Délicieuse

4 december, 2016 Kicki — Lämna en kommentar

Min doftnördiga vän Anna Strömberg har lånat ut sin näsa och recenserar två av mina dyraste parfymer: Penhaligon’s The tragedy of Lord George och Dior Fève Délicieuse. En av dem hamnar på Annas egen önskelista. Kanske även på din?

Dior Fève Délicieuse, 210 dollar. Penhaligon’s The portrait of Lord George, 178 pund. Ingen av dem säljs i Sverige.

Nu är det dags för lyxparfymer! Jag tipsar om så många julklappar jag bara kan, för det är ju snart årets största shoppinghögtid, så här kommer doftips trots att jag redan tipsat om hudvård tidigare idag.

Förra veckan lunchade jag med journalisten Anna Strömberg, som var min redaktionschef när jag en gång i tiden var chefredaktör på tidningen SOLO. Hon är rolig och rak och mycket förtjust i parfymer (mer än en gång har jag försökt få henne att börja parfymblogga). När vi lunchade tog jag med en påse parfymer som jag trodde kunde vara av intresse och särskilt två av dem blev hon fascinerad av (vissa testade hon inte ens…). De två mest intressanta har hon varit vänlig nog att snabbrecensera. Kanske har du någon som skulle uppskatta att få dessa dofter i julklapp?

Så här skriver hon:

”The tragedy of Lord George, skapad av Alberto Morillas, öppnar med en wooosh av skogig amber och mysluddig alkohol. Konjak, säger Penhaligon’s själva, jag säger rom. Toppnoterna har också en antydan av lavendel, gran eller vetiver därinne bland träet och den lagrade spriten, en grön not som för tankarna till Le Labos fantastiska Moskva-doft Benjoin 19, men bara en kort stund. När toppnoterna klingat av är Lord George fast förankrad i den sansade amber- och tonkakombination som utgör doftens stomme. Den vänliga blandningen av vaniljsöt tonka, varm amber och trivsamt trä gör Lord George till en fin doft. Inget spektakulärt fyrverkeri, men ett säkert kort. Som en lagom välanvänd och välsittande tröja av kanske skotsk kashmirull. Hade toppnoterna haft lite mer stamina så hade jag absolut försökt på tag på en redigt stor dekant.
Men priset: Penhaligon’s Portraits-serie, där Lord George ingår, är mer exklusivt än det övriga sortimentet. Flakongerna pryds av fantastiskt fina djurhuvuden och priserna är också betydligt högre (178 pund för 75 ml) än nischmärkets andra dofter, exempelvis den i min näsa bättre doften Iris Prima (128 GBP för 100 ml). Så eftersom Lord George lovar så oerhört mycket med all sin yttre tjusighet så förväntade jag mig ändå mer av honom än han doftmässigt kan leverera.”

”Feve delicieuse (orka med accenterna) från Diors La Collection Privée är ljuvlig. Doften är byggd runt tonkabönan, som flankeras av klassiska gourmandnoter som kola, mandel, pralin, kakao och vanilj. En förfärlig massa parfymer innehåller samma noter, noterna är inte ovanliga i sig. Men där det på andra ställen emellanåt blir lite för tunt, för sött, för onyanserat eller kvalmigt, eller då andra dofter innehåller dåliga råvaror, så står Feve ut genom att rakt igenom osa kvalitet. Tonkan är på plats från det att doften träffar luften till mer än åtta timmar senare, då de sista doftspåren lämnar huden. Bland toppnoterna finns även en liten barsk och bitter grönska som Fragrantica säger är mynta och lavendel, Dior själva känns inte vid detta utan hävdar att noten kommer från bergamott. Oavsett vad den består av, så följer noten med tonkan ner till basen, som består av ren, len vanilj och solvarmt trä. Feve är en vuxen doft av förträfflig kvalitet. De söta noterna balanseras upp av trä, kanel och mjölk och slår aldrig över i något som ens liknar mainstream. Rakt upp på önskelistan åker den.”

In English: My fragrance fanatic friend Anna reviews two of my most expensive perfumes, Penhaligon’s The tragedy of Lord George and Dior La Collection Privée Fève Délicieuse.

The tragedy of Lord George är ny parfym från Penhaligon’s

10 oktober, 2016 Kicki — 1 kommentar

Portraits är en doftserie från engelska parfymhuset Penhaligon’s. Jag har köpt The tragedy of Lord George, en möjligen orientalisk nischparfym, skapad av näsan Alberto Morillas.

Penhaligon’s The tragedy of Lord George, £178/75 ml eau de parfum.

Mitt senaste köp av parfym är The tragedy of Lord George från Penhaligon’s. För bara några veckor sedan släppte Penhaligon’s fyra dofter under serienamnet Portraits och det här är en av dem. Portraits sägs handla om aristokratins hemligheter. De fyra parfymerna är alla medlemmar i en familj (Lord George, Lady Blanche, The Duke och Duchess Rose) där varje flakong pryds av ett djurhuvud (hello, spirit animal!). Först ville jag köpa The Duke eftersom hans parfymflaska pryds av en hund, men det var herrdoften The tragedy of Lord George som passade mig bäst. Karln var tyvärr otrogen mot sin fru så Lady Blanche förgiftade honom. Flaskan kommer med mottot ”The flesh is weak”.

The tragedy of Lord George definieras som en orientalisk doft. Andra har kallat den jordig-träig, vilket stämmer bättre i min näsa. Toppackordet är konjak, hjärtackordet är raktvål och bottenackordet är tonkaböna. Jag känner träiga noter också. I botten finns även ambrox, en syntetisk molekyl som efterliknar doften av ambergris, mysk och labdanum (eller nåt mittemellan). Mineraliskt och lite djuriskt. (Läs mer om ambrox i den här superintressanta artikeln!) Parfymen är skapad av Alberto Morillas, som också har gjort dofter för bland andra Bvlgari, Issey Miyake och Givenchy. Alberto Morillas mest kända doft är möjligen cK One från 1994.

Penhaligon’s grundades i slutet av 1860-talet, under den stränga, tillknäppta och romantiska viktorianska eran. William Henry Penhaligon var en barberare från Cornwall som flyttade till London och så småningom blev drottning Victorias parfymör. Varumärket säger sig rikta sig till excentriker, och dofterna kan ofta vara komplicerade. Penhaligon’s ägs idag av Puig, ett spansk företag som också äger L’Artisan Parfumeur.

Portraits är designade av isländska Kristjana S Williams, som har blandat viktorianska etsningar med moderna illustrationer. Fler parfymer i serien Portraits kommer nästa år.

Om The tragedy of Lord George var en årstid? Vinter.
Om The tragedy of Lord George var en maträtt? Söndagsstek.
Om The tragedy of Lord George var ett plagg? Hög hatt.
Om The tragedy of Lord George var en person? Minerva McGonagall.
Om The tragedy of Lord George var en sinnesstämning? Högdragen.

In English: Got myself a new men’s fragrance this weekend. Love the magical stag’s head!