Mitt 2018 har varit det sjukaste året någonsin. Det är verkligen året när hela livet hände. 
När jag ser tillbaka på året så undrar jag hur jag hunnit och orkat allting men det har ärligt talat bara flutit på. 
Även om det varit ett fantastiskt år så är jag glad att det lider mot sitt slut.

Året började med mitt första Daisy Beauty Expo. Jag åkte upp till stockholm med en trötthet som inte var av denna värld. 
Gravid. 
Det var dock helt otroligt att uppleva expo men jag ser fram emot att uppleva det utan att vara gravid istället. 

I februari så åkte jag till huvudstaden igen för Daisy Beauty Awards. Då mådde jag så illa av graviditeten så att allting egentligen bara var jobbigt. Samma sak där, jag ser fram emot att få uppleva galan utan att vara gravid. Dricka bubbel och bara umgås med härliga människor. Oh vad jag längtar!

Mina fina brudar!

I april så var vi på lägenhetsvisning och i slutet av samma månad så köpte vi får första lägenhet. Det kändes helt galet i och med att det var ett renoveringsobjekt och jag skulle vara höggravid när vi flyttade in. 
Sommaren kom och vi alla kommer nog minnas denna otroligt varma sommaren. Vi som dessutom var gravida kommer aldrig glömma denna hetta. Herregud. 

Samtidigt som allt detta händer så planerar vi ju ett bröllop som vi började planera långt innan jag blev gravid.
När jag blev gravid så hade vi redan planerat bröllopet i 1 år och vi hade bestämt datum för längesen. 

Fram tills den sista juni så planerade vi bröllop. Därefter så fick vi lägenheten och körde 2 veckor med stenhård renovering innan det var dags för inflyttning. 
När vi hade flyttat in så gav vi det 5 dagar innan vi behövde färdigställa allting till bröllopet och då gällde det att släppa renovering och flytt helt och hållet. Det var bara att leva i de kaoset som var helt enkelt. 

I mitten av allt detta så tog en släkting livet av sig. Vila i frid.

3 augusti lämnade vi hemmet för att åka ner och fixa det sista på gården där vi skulle gifta oss. 4 augusti blev vi man och fru. 
Det var en dag fylld med så mycket kärlek och känslor. Som det ska vara gissar jag på. Att få vara gift med Robin är ren och skär lycka. 

(Fotograf: Elin Grafström Persson)

Efter bröllopet så var det en helt galen väntan på att den lilla i magen skulle komma ut.
Den lille bebisen som vi först fick reda på att det var en tjej och i vecka 32 fick vi reda på att vår flicka hade en snopp och inte alls var en flicka som vi hade trott. 

4 september var han beräknad….10 dagar senare kom han. 14 september 2018 blev vi föräldrar till Tintin.
Tintin Björklund. Vår fina kille som ger mig lycka och som får mig att slita mitt hår. 

Det har varit ett omtumlande och ett helt galet år. 

Jag har alltid tänkt att jag någon gång ska köpa lägenhet, flytta, renovera, gifta mig och skaffa barn. Att jag skulle checka av allting på ett år trodde jag inte. 
Hade någon sagt till mig att detta skulle bli mitt 2018 så hade jag backat och ingenting av det hade hänt. 

Jag har skrattat, jag har gråtit, jag har varit uppgiven och jag har undrat va fan vi håller på med egentligen. 

När vi stod i vardagsrummet i den nya lägenheten med inrökta väggar, gult tak och mönstrade oranga 70 -tals tapeter så grät jag floder och undrade hur i h*vete vi skulle klara detta. Men med hjälp från hela min släkt så rev vi tapeter som att de va de enda vi var skapta till att göra. I skrivande stund så sitter jag i precis de vardagsrummet som jag vill ha. 

Jag hade aldrig någonsin velat göra om detta året. 
Jag är helt redo för 2019 och allting som de nya året har att erbjuda. 
Jag kommer minnas 2018 med ett leende men jag är samtidigt glad över att det är ett avslutat kapitel.