Recension
Blogginlägg
Löjligt billiga eyeliners, läppisar och rouge
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
Vi fortsätter på temat Löjligt Billigt. Idag visar jag övriga produkter som jag klickade hem från $1-shoppen Miss A. Förutom ögonskuggspaletterna som jag visade igår hamnade det även två flytande eyeliners, två metalliska läppisar, ett rouge och en corrector i den virtuella shoppingkorgen.
Det är lite hit and miss, så klart. Alla produkter kostar, som sagt, $1. Vissa produkter kommer överraska, andra not so much. Dock att jag bara känner att en av produkterna är i sådant skick att jag aldrig kommer att använda den. Det är lite förvånande.
Först ut är en eyeliner från samma märke som ögonskuggspaletterna i gårdagens inlägg – Santèe.
Förpackningen är inte mycket att hänga i julgranen. Plastig och redan repig trots att den var inplastad.
Inuti döljer sig dock en superfin pensel som är tillräckligt kort för att ge en kontrollerad applicering, men tillräcklig lång för att vara flexibel. Färgen är godkänt kolsvart och torkar hyfsat snabbt. Jag kunde utan problem bygga på linjen utan att den redan applicerade färgen knasade till sig. Hållbarheten var absolut godkänd och helt utan smulande.
För 8-ish kronor kan en inte begära så mycket mer. Jag väntade mig något mera i den här stilen:
Den här eyelinern från märket Amuse har ju onekligen en ärtig förpackning. Om ändå färgen inuti matchade förpackningen, det vore nåt. Om inte färgmässigt, så i ärtighetsgrad. Här har vi dock en något vattnigare och tristare produkt.
Applikatorn är minst sagt skitkonstig. Vinglig och sned, som du kan se på bilden ovan. Om det är avsiktligt eller inte, det vete sjutton. Det är som en hård gummibit där längst ut i tippen. Ingen flexibilitet, no nothing.
Färgen har en glossig finish, vilket jag inte alls uppskattar. Det är inget fel på svärtan, dock att den kan bli lite urvattnad. Swatchen smulade av handen när jag tvättade bort. Jag hatar smuliga eyeliners. Så nix, jag kan inte rekommendera denna.
Summa summarum av flytande eyeliners – en ska inte döma hunden efter håren. Eller priset. (Fast ibland kan du döma efter priset.)
AOA Studio Wonder Metal Liquid Lipstick är smått galna. Det är som att tatuera läpparna med färg. De är först och främst helt opak vid första applicering. Inga som helst problem med ojämn färg eller dylikt. Wham bam, metallisk ma’m! De torkar torrt och är snudd på helt kyssäkta. Du kan se någon pytteliten prick om du kör handryggspusstestet, men de färgar inte av sig på glas när du dricker. Förmodligen världens svåraste läppstift att tvätta bort.
Nyanserna jag klickade hem heter OMG (roséguld) och Unicorn (lila med blått metallisk skimmer). De är sjukt vackra!
Käck head tilt för att de fina färgskiftningarna ska fastna på bild.
Med tanke på att de torkar TORRT kräver de preppade läppar. De sitter genom det mesta, men en kladdig tacomiddag var lite för mycket. Med den klassiska avnötningen som lämnar en bred läppkontur, som resultat.
En utekväll med enbart flytande ”föda” kan de förmodligen klara utan problem dock. De får med beröm godkänt. Rekommenderar! Obs att jag tänker använda OMG som eyeliner. Tror det kommer funka perfa!
I den här otroligt fula plastiga förpackningen hittar vi ett rouge från Santèe.
Produkten inuti den fula förpackningen är dock inte alls speciellt ful. Ett korallrosa rouge med en hint av skimmer.
Första intrycket är att det ger lite väl tam färg, men jag har bara testat det ovanpå ett annat rouge så jag kan inte uttala mig riktigt om hur det presterar på kinderna. Eventuellt att det går att bygga upp mera intensitet, med tanke på att swatchen ovan har kraftigare färg på ”övre delen”.
Sist ut är en rätt knasig produkt. Inte knasig som i ”vad sjutton är detta för hittepå?” utan som i ”vad sjutton är detta för sorcery?”.
AOA Studio Wonder Cover är en corrector som du alltså använder för att neutralisera partier i ansiktet. Jag valde färgen Peach som du kan använda på mörka ringar under ögonen.
Den har en klassisk ”doe foot”-applikator.
Wonder Cover är ett rätt passande namn. Det lilla strecket produkt jag har applicerat som en swatch på bilden ovan kunde täcka en rejäl bit av handryggen. Inte bara täcka som i ’räcka till’, utan TÄCKA.
Den verkar dock oxidera ”en aning” på huden. Färgen går från lite lätt peachy till frikkin TRUMP.
Nu till det knasiga med produkten. Förutom att den täcker som inget jag sett förut. Den stainar huden. Jag såg på riktigt ut att ha märkliga blåmärken på händerna efteråt. Det gick inte att tvätta bort! Så nu är jag lite on the fence om jag ska våga använda den under ögonen. Jag har testat en gång (se läppbilderna ovan) och den funkar riktigt bra. Men jag vet inte hur roligt det är att den inte går att tvätta bort ordentligt. Jag får helt enkelt återkomma om det.
0 Kommentarer
