FOTD – The darkest shade (skärpning i budgethyllorna!)

Jag är tillbaka på svensk mark, livet har tydligen rullat på som vanligt här hemma och det var dags att gå till jobbet idag. Jag har sminkat mig på Rhodos också, men fick liksom försöka få mitt medhavda smink att funka. Väl hemma har jag ett lite större utbud, så min nu intensivt solkyssta hud fick mer passande basprodukter. Jag har snubblat på det här tidigare, men eftersom jag ligger lite i mellanmjölken och skvalpar hudtonmässigt är det inte alltid så här tydligt. Jag fick plocka fram den mörkaste nyansen av foundations jag kunde uppbringa i mitt sortiment.

Och nu undrar du kanske vad som är konstigt med det. Det är förmodligen helt naturligt efter en vecka i gassande sol med intensivt poolhäng. Det hör dock till saken att jag har fått hela nyansomfånget av vissa foundations hemskickat som arbetsprover, så i en perfekt värld borde jag ha foundations som är alldeles för mörka för mig även nu. But no.

Här ser du mig i den mörkaste nyansen jag någonsin fått hemskickat som arbetsprov (från de produkter jag fått hela nyansutbudet av, dvs.). Visst, jag är ganska mycket mer brunare nu än jag är annars, men alltså?! FYI, jag har inte ljusat upp med en concealer i mitten av ansiktet, utan snarare bronzat upp kinder, panna osv.

Det här är en foundation från L’Oréal, Total Cover. Skitbra foundation som fler definitivt borde ha chansen att testa. Det är ingen chock att just L’Oréal inte släpper tillräckligt många nyanser här i Sverige (fast de finns på andra sidan Atlanten[ish]!), men det här är ju löjligt.

Faktum är att nyansen ser ganska mörk ut i tuben och även när jag klämmer ur en klick på handryggen. Men väl inarbetad i huden smälter nyansen in och passar mig perfekt. Och den heter Total Cover, så det är ingen fjösig BB Cream eller dylikt, det här. Mina väl utbredda solfläckar på kinderna täcktes förvånansvärt bra utan att jag ens använde concealer. Så med andra ord, hade den varit för mörk för mig på riktigt hade det synts rejält. 

Jag avslutar med en shady blick med en rejäl dos av avsmak. Det här är inte okej. Och det känns extra mycket INTE okej en dag som denna, när Sverige har tagit femtioelva steg bakåt. Vi behöver alla vara mera inkluderande och se på varandra som faktiska medmänniskor och inte som potentiellt hot mot vår egen bekvämlighet (för det är ju i grund och botten det valresultatet handlar om, i detta privilegierade land). Skönhetsföretagen har ju en rätt enkel uppgift här, allra helst de företag som redan har ett nyansutbud som är någotsånär inkluderande i andra delar av världen. Skärpning, gör om, gör rätt, catch up osv osv osv osv.

För att påstå att det inte finns en marknad här är ju faktiskt skrattretande. Om det inte säljer beror det på andra saker. Förmodligen något som börjar på M och slutar på -arknadsföring. Felaktig sådan, alltså. Eller utebliven, för den delen.

Jag vill tillägga att L’Oréal är långt ifrån ensamma om detta pinsamma nyansutbud. Ta en titt i hyllorna bland de märken som räknas till budgetklassen. Hur stor variation ser du där? I princip ingen alls. Femtioelva nyanser av beige. Och någon enstaka mörk nyans, som visar sig precis passa en bleknos som jag som precis kommit hem från utlandet. Så självklart att en person med mörk hud inte letar sina basprodukter i de hyllorna. Det är ju hopplöst!

Ett sista tillägg – jag brukar alltid ge bort mörkaste nyansen jag får till min svägerska (om formulan passar henne dvs), för det är nyanser som brukar funka för henne. Hon är vit och har till synes inte speciellt mycket mörkare hudton än vad jag har. Så pass mycket varierar foundationsnyanserna, med andra ord.