Hur super är superfoods?

2021-01-19 Kicki Norman — Lämna en kommentar

Även om du inte är en av dem som lägger upp selfies på sociala medier med en smoothie i handen eller fyller skafferiet med frön från fjärran länder, är det omöjligt att ha missat den stora hälsotrenden. Tidigare flottförespråkare som kändiskockana Jamie Oliver och Nigella Lawson har dumpat pastarecept och comfort food för att istället ge ut böcker om superfood, en term som generar över 14 miljoner sökresultat på Google och nästan 4 000 träffar på nätbokhandeln Amazon. Till och med McDonald’s har hakat på wellness-vågen och lagt till grönkålssallad på menyn.

Det finns ingen officiell definition eller förklaring på vad superfood är men enligt Oxfords English Dictionary är det ”näringsrika livsmedel som anses särskilt bra för vår hälsa.” Mat som är snäppet bättre än annan mat helt enkelt. Livsmedel i den här kategorin påstås kunna göra allt ifrån att sakta ner åldringsprocessen till att skydda mot sjukdomar som cancer. Några exempel på superfoods är grönkål, chiafrön, blåbär, quinoa och acaibär.

Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken ”Eat clean”, är skeptisk till att använda begreppet superfood. Hon tycker att det är ett hittepåuttryck som kan ge fel signaler om vad hälsa är. Andersson nämner de överviktiga deltagarna i tv-programmet ”Biggest loser”, där hon medverkar som kostexpert, och deras syn på hälsa som ett exempel.

”När jag frågar dem om hälsosam mat så tror de att det är så extremt att äta hälsosamt, att det är svårt och exotiskt. Därför är jag emot att hälsa ska vara konstiga gröna pulver som ofta smakar illa och är jättedyra.”

Med superfood menas nämligen ofta ganska dyra och ovanliga livsmedel som acaipulver från Amazonas eller kinesiska gojibär. Även om vissa superfoods är överlägsna andra näringsmässigt tycker Kristina Andersson att vanlig mat ofta är ett bättre alternativ än den hajpade supermaten.

”Om vi skulle använda ordet superfood skulle jag göra det om nötter och ägg eftersom de innehåller mycket av den näring vi behöver. Ägg har fullvärdigt protein, bra fettkällor och alla vitaminer utom C-vitamin. Det är i mina ögon en superfood. Dels är det riktig mat och sen ger det oss mycket av det vi behöver”, säger hon.

Eftersom vi inte bara äter för att vara trendiga utan också för att bli mätta är supermaten sällan det ekonomiskt smarta alternativet. Marie Olsson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, lyfter fram portionsstorleken som något att tänka på när det gäller supermatens påstådda hälsofördelar.

”Mängden med nyttiga ämnen man får i sig beror dels på hur mycket koncentration det finns i ett livsmedel, men det är också mängden man äter och får i sig. Jag brukar till exempel säga att potatis är en bra C-vitaminkälla för att man äter ganska mycket av det. ”

Många superfoods går inte att få i sig särskilt mycket av. Det kan alltså vara bättre att äta en stor portion broccoli än några skedar vetegräs, anser Kristina Andersson.

”Man säger ofta att det är mer protein och omega 3 i chiafrön än vad det finns i kött och fisk men då har man räknat per 100 gram. Du kan ju inte äta 100 gram chiafrön på en och samma gång. Ska du vara realistisk får du jämföra per portion och då blir det inte så mycket mer.”

Dietister, forskare och näringsfysiologer använder ogärna uttrycket superfood även om livsmedlet ifråga är väldigt nyttigt och bra för oss. Det beror på att ett superlivsmedel framförallt är resultatet av smart marknadsföring. Vad du har på tallriken har blivit en livsstilsmarkör precis som valet av vilka skor du har på fötterna.

”Det finns inget vetenskapligt bakom superfoods utan det är ett sätt att marknadsföra något. Om man jämför med våra vanliga produkter i Sverige finns det alternativ som är lika nyttiga”, säger Marie Olsson.

Hon tycker inte att det är något fel på mat som har fått superstatus men hon tycker inte heller att den är måste för att vara hälsosam.

”Om man äter en balanserad kost med mycket frukt och grönt så behöver man inte känna sig oroad över att man inte äter dessa produkter. ”

Kristina Andersson är inne på samma spår. Om vi vet vilka näringsämnen vi behöver få i oss spelar det inte så stor roll om vi får i oss dem via superfoods eller andra råvaror.

”Jag är skeptisk mot superfood men det innebär inte att jag menar att det är dåligt. Svälj inte med hull och hår att maten är ’super’ eller att lösningen på alla problem”, säger hon. ”Sen ska vi komma ihåg att det är någon som tjänar pengar på det.”

Professor Stig Bengmark, före detta klinikchef på Lunds universitet, har forskat om antiinflammatorisk kost i över 30 år. Han medverkar som expert i hälsoboken ”Food pharmacy” och har tillsammans med Finax utvecklat en matserie med forntida sädesslag som amaranth och durra. Stig Bengmark ser inget problem med att superfood är dyrt och fraktas från andra sidan jorden utan menar att vi själva väljer vad som är viktigt för oss. Vissa väljer dyr mat, andra något annat.

”För femtio år sedan gick en tredjedel av hushållets inkomst till mat. Nu är det en tiondel. Vi har råd att kosta på oss men när det gäller hälsa har vi vant oss vid att läkemedel är subventionerat av staten och då ska det vara det för all hälsa. Även hälsosam mat”, säger han.

Inget livsmedel kan helt ersättas av något annat men det finns hälsosamma alternativ till många exotiska superfoods som är både billigare och miljövänligare. Lingon, tranbär, havtorn och nässlor är några exempel.

Enligt Bengmark är den svenska skogen och naturen är full av alternativ till viss importerad superfood. Han och hans fru äter gärna av det som finns utanför husknuten, men han tror att den moderna människan är för lat och kräver en enklare lösning.

”Vi importer ju så mycket skräp så då kan vi väl då och då importera något nyttigt”, menar han.

Kristina Andersson tycker inte att exotiska superfoods ska bli stapelvaror i våra skafferier. Det är varken hållbart miljömässigt eller ekonomiskt.

”Det handlar ju inte om att superfoods är farliga eller dåliga. Skulle de vara farliga för något så är det för plånboken. Faran jag ser, det är att vi presenterar det som ett måste när det är mer av en kul krydda.”

År 2007 förbjöd EU företag från att använda begreppet superfood på förpackningar om det inte hänvisar till övertygande och godkänd vetenskaplig forskning (något som sällan finns när det gäller superfood). Anledningen var att begreppet vilseleder människor och ger intrycket av att ett visst livsmedel är överlägset andra. Förbudet stoppar däremot inte kändisar och andra tongivande personer från att hajpa olika superfoods. Ett exempel är grönkålen som har gått från trist julbordstillbehör till trendgrönsak. Grönkål, eller kale som det heter på engelska, har fått massor av publicitet de senaste åren. Mycket tack vare att kändisar berättar hur mycket de älskar de gröna bladen. Beyoncé bar tillexempel en tröja med ”Kale” tryckt över bröstet i musikvideon till låten ”7/11”. Som ett bevis på grönsakens popularitet kan nämnas att ICA:s försäljning av grönkål ökade under enda ett år, 2015, i början av kale-hajpen.

En journalist på sajten Mindbodygreen bestämde sig för att ta reda på hur hela västvärlden blev grönkålsgalen. Under arbetet med artikeln visade det sig att en amerikansk pr-kvinna vid namn Oberon Sinclair hade blivit anlitad av en amerikansk grönkålsorganisationen år 2013 för att göra kål coolt. Men den som låg bakom organisationen visade sig var Oberon Sinclair själv. Hon hade hittat på hela organisationen som anlitade henne för att se om hon kunde göra grönkål trendigt.

Nästa gång du hör talas om ett nytt superlivsmedel, var medveten om att det förmodligen ligger kommersiella intressen bakom trenden. Det finns ingen mirakelmat och inget enskilt livsmedel kan väga upp för en i övrigt ohälsosam livsstil. Om du vill göra din plånbok, hälsa och miljön en tjänst – kolla efter närodlade alternativ till olika superfoods och var sunt skeptisk till trendmaten.

Hur nyttigt grönkål än är så lämnar det en bitter eftersmak i munnen när en pr-firma i New York är anledningen till att lantchips har bytts mot grönkålschips under fredagsmyset. 

Välj dessa livsmedel

Näringsfysiologen Kristina Andersson guidar till mer miljö- och budgetvänliga alternativ till den exotiska supermaten.

Från: grönkål
Till: andra kålgrönsaker

Kålgrönsaker är den grönsakskategori som främst kan kopplas till skydd mot cancer. Välj mindre trendiga kålgrönsaker som brysselkål för plånboksvänligare alternativ. En portion brysselkål på 100 gram innehåller 136 milligram mer glukosinolater (aromämnen med cancerskyddande effekt) än en lika stor portion grönkål. 

Från: acaibär
Till: lingon

Acaibäret kommer från Amazonas och beskrivs som ett mirakelbär. Det ger bland annat en nyttig vitaminboost, verkar inflammationsskyddande och lyfts fram som ett naturligt bantningsmedel. Svensk forskning från Lunds Universitet visar däremot att lingon är bättre på att bromsa viktuppgång och skydda mot inflammation.

Från: chiafrön
Till: havre, alger och lax

Det populära fröet från Central- och Sydamerika är absolut mättande, proteinrikt och rikt på både omega 3 och fibrer. Men det är dyrt och inte så klimatsmart. Om det är fibrerna du vill åt – byt mot psylliumfrön eller havre. Om du äter chiafrön för att få i dig omega 3 fetter är det smartare att äta fet fisk, exempelvis lax, som innehåller mer omega 3 per 100 gram än vad chiafrön gör.

Från: amerikanska blåbär
Till: svenska blåbär

Satsa på de svenska, små och intensivt blålila bären istället för de amerikanska blåbären som är genomskinliga på insidan och inte alls lika näringsrika. 

Från: quinoa
TIll: svenska rotfrukter

Quinoa är en proteinrik kolhydratkälla med lågt GI. Att den odlas i Asien gör den däremot mindre klimatsmart. Svenska rotfrukter med lågt GI eller mineralrikt bovete är bra alternativ.

Från: gojibär
Till: berberisbär

Det C-vitaminrika berberisbäret kommer ursprungligen från Iran, Turkiet och Kaukasus men växer idag vilt i stora delar av Sverige. Det är ett mer närodlat alternativ till det C-vitaminrika och dyra gojibäret från Kina.

Från: kokosvatten
Till: vanligt vatten

Kokosvatten kallas för "naturens sportdryck" och de höga kaliumnivåerna i kokosvatten sägs öka kroppens förmåga att absorbera vatten. Men det finns inga bevis för att kokosvatten återfuktar bättre efter träning än helt vanligt vatten. 

Från: gurkmeja
Till: ingefära

Gurkmejans antiinflammatoriska effekt gör den till en favorit i hälsovärlden, men den är dyr vilket gör den mindre klimatsmart. Byt mot ingefära som dessutom har antiinflammatoriska egenskaper och kan vara virus- och bakteriedödande. 

Från: agavesirap
Till: honung

I Mexiko utvinns sötningsmedlet agavesirap ur växten agave. Det anses som ett hälsosamt sockeralternativ men agave innehåller mycket fruktos som påverkar kroppen negativt på flera sätt, bland annat ökar fettinlagringen i levern vilket kan leda till insulinresistens och typ 2 diabetes. Ersätt agavesirapen mot honung, ett billigare alternativ med lägre fruktoshalt samt antiinflammatoriska och bakteriedödande effekter. 

Från: vetegräs
Till: broccoli

Per portion (15 gram torkat vetegräspulver jämfört med 150 gram broccoli) är det betydligt mer näring i broccoli än i en vetegrässhot, exempelvis 63 gånger så mycket C-vitamin och nästan dubbelt så mycket magnesium och kalcium. Det är dessutom billigare och kan odlas här.