15-20 % av alla vuxna är allergiska mot en eller flera av de vanligaste ämnena att ge kontaktallergi.
Kontakteksem kan drabba hela kroppen, även om händerna och ansiktet är de mest vanliga områdena.
Kontaktallergi är en livslång sjukdom som bara kan lindras ifall den allergiska individen undviker kontaktallergenen i fråga.
Cirka 4000 ämnen har blivit identifierade som kontaktallegener.
Från och med den 16 juli i år får leave on-produkter med MCI/MI inte tillverkas. Från den 16 april 2016 får leave on-produkter med MCI/MI inte säljas. MCI/MI i rinse off-produkter är tillåtna i halter om max 15 ppm (eller 0,0015 %).
MI är tillåtet i halter om 100 ppm i både leave on- och rinse off-produkter. EU:s vetenskapliga råd SCCS rekommenderar att MI bör förbjudas i leave on-produkter och bara tillåtas i halten 15 ppm i rinse off-produkter. När och hur EU-kommissionen kommer att besluta i frågan är oklart.
MI förekommer, förutom i skönhetsprodukter, också i rengöringsprodukter och målarfärg. En person som är allergisk av MI kan få besvär bara att vistas i ett rum som nyligen målats med en färg som innehåller MI.
MCI/MI blev vanligt i kosmetika under 1980-talet och sågs då som en ersättare av konserveringsmedlet formaldehyd, vilken i studier visat sig ha en cancerframkallande effekt.
I USA är MCI/MI tillåtet i halten 7,5ppm i leave on-produkter och 15 ppm i rinse off-produkter. I Japan är det bara tillåtet i rinse off-produkter i en halt på 15 ppm.
När MCI och MI används tillsammans brukar de också kallas för Kathon CG.
Artikel
Är parabener eller andra konserveringsmedel farliga?
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
När jag berättar för bekanta att jag arbetar med skönhetsjournalistik brukade förr den första frågan vara ”vilken mascara är bäst?”. Numera får mitt yrkesval istället fått följande reaktion; ”visst är de farliga, de där parbenerna?”.
När debatten huruvida parabener i hygienprodukter är skadliga eller inte blossade upp i början av 2000-talet gjorde den ett stort avtryck på både skönhetsbranschen och på våra köpvanor. Mediebevakningen var enorm och följden blev att vi, konsumenterna, kanske för första gången på allvar började lusläsa skönhetsprodukternas ingredienslistor för att se som de innehöll parabener. Gjorde de det fick de helt enkelt stå kvar på hyllan. Då, i början av 2000-talet, var parabener ett vanligt förekommande konserveringsmedel i hygienprodukter och skönhetsbranschen rev sitt hår när försäljningssiffrorna började sjunka. Parabener i skönhetsprodukter är idag lika sällsynta som hemanenter.
Men vattenlösliga produkter behöver ett konserveringsmedel för att inte mikroorganismer som svamp och bakterier ska börja gro och tillverkarna behövde därför snabbt hitta nya alternativ att ersätta parabenerna med. Ett av dem heter methylisothiazolinone (MI).
”När paraben-diskussionen pågick användes MI alltmer som ett alternativt konserveringsmedel. Tillverkarna behövde andra valmöjligheter och trodde att MI var ett bra alternativ”, säger Ulf Åkerstam, före detta forskningschef på ACO och numera konsult inom produktutveckling och hudvård.
Methylisothiazolinone var i och för sig knappast någon ny stjärna på skönhetshimlen. Tvärtom hade det använts i hygienprodukter sedan mitten av 1970-talet, då tillsammans med ett annat konserveringsmedel, methylchloroisothiazolinone (MCI). Det upptäcktes dock ganska snart att MCI/MI kunde orsaka hudallergi och 1991 beslutade EU-kommissionen att MCI/MI bara fick förekomma i halter om 0,0015 % (15 ppm) i skönhetsprodukter. Tio år senare och i kölvattnet av den hätska paraben-diskussionen, började MI utan MCI bli ett allt vanligare konserveringsmedel.
”För en tillverkare av kosmetika kan MI vara intressant. Det verkar mot ett brett spektrum av mikroorganismer, är effektivt över ett brett pH-område och förändrar inte kvaliteten på den slutgiltiga produkten”, säger Kerem Yazar, doktorand vid enheten för arbets- och miljödermatologi på Karolinska institutet.
”Ur ett allergi-perspektiv handlar det om en av de mest problematiska ökningarna som vi ser”
Kerem Yazar, doktorand vid Karolinska institutet
I jakten på alternativa konserveringsmedel vann MI/MCI mark. Tyvärr med allvariga konsekvenser. Hösten 2014 förbjöd EU-kommissionen, efter larmrapporter om allergirisker, MCI/MI helt och hållet i så kallade leave on-produkter, det vill säga skönhetsprodukter som stannar kvar på huden som till exempel bodylotions och ansiktskrämer. I rinse off–produkter, det vill säga sådana som bara stannar på huden ett kort tag som tvålar och schampon, får MCI/MI fortfarande förekomma i halter om 15 ppm.
Bestämmelserna kring MI ser inte likadana ut. 2005 godkändes det som konserveringsmedel i Europa i en koncentration av 100 ppm i både rinse off- och leave on-produkter. Detta beslut kvarstår tio år senare, trots att flera studier visat att också MI kan orsaka allergi. Kerem Yazar har påvisat det i sin doktorsavhandling. Marléne Isaksson, sektionschef och överläkare vid Enheten för yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, har i andra studier kommit fram till samma slutsats.
”Redan 1987 konstaterades isolerad MI-allergi, vi fick själva våra två första fall i början av 2000-talet. Vi förstod från början ingenting, eftersom vi inte visste att MI utan MCI hade börjat användas som konserveringsmedel”, säger Marléne Isaksson.
Marléne Isaksson och hennes kollegor studerade 5881 patienter mellan åren 2003 och 2012. I början av studien visade 0,5 % av patienterna MI-allergi, i slutet 6,5%. En anledning, menar Marléne Isaksson, är att de ökade halterna av MI under studiens gång (från 475 ppm till 2000 ppm) och att större koncentrationer medför att fler allergiska personer upptäcks. Men det råder inga tvivel om att allt fler människor utvecklar MI-allergi, antalet har ökat stadigt och i flera länder närmast explosionsartat sedan 2009. I till exempel brittiska Amersham har ökningen gått från 2,5 % år 2009 till 9,2 % bekräftade fall år 2012. Hur stort mörkertalet är vet ingen.
”MI-allergi ökar kraftigt i Europa. Eftersom allt fler produkter innehåller MI kommer allt fler personer i kontakt med ämnet, vilket resulterar i att fler utvecklar en kontaktallergi. Ur ett allergi-perspektiv handlar det om en av de mest problematiska ökningarna som vi ser”, säger Kerem Yazar.
Kontaktallergi består av två steg. Först utvecklar kroppen en känslighet (kontaktallergi) för ett ämne. Fortsätter kroppen att exponeras för ämnet i fråga utvecklas kontakteksem och den utsatta huden kan drabbas av bland annat klåda, eksem, rodnader, blåsor och sprickor.
”Kontaktallergi är ett livslångt tillstånd och kan vara svårt för den drabbade att leva med. Hen kan till exempel behöva sjukskriva sig, byta jobb och uppleva en sämre livskvalitet. Kostnaderna för både samhället och individen är höga”, säger Kerem Yazar.
”MI är kort och gott ett effektivt konserveringsmedel som är relativt billigt”
Lena Sparring, kvalitetschef på ICA Sverige
MI finns idag i en mängd olika produkter, bland annat i målarfärg och rengöringsprodukter för hemmet. I skönhetshyllan kan det hittas i det bland annat våtservetter, deodoranter, hudkrämer, schampon, tvålar och solkrämer. Men trots att det idag är helt lagligt att använda MI i både rinse off– och leave on-produkter i doser om 100 ppm verkar konserveringsmedlet vara en obekväm fråga för skönhetstillverkarna. Av flera kontaktade kända tillverkare och varumärken som använder MI i sina produkter är det bara ICA Sverige som vill ställa upp på en intervju.
”MI är kort och gott ett effektivt konserveringsmedel som är relativt billigt. Vi använder det bara i rinse off-produkter, vi vill inte ha det i leave on-produkter. Det är den ställningen vi har tagit med hänsyn till personer med känslig hud och det är vi glada för att vi gjort. Totalt handlar det om sex hygienprodukter från ICA:s eget varumärke som innehåller MI”, säger Lena Sparring, kvalitetschef på ICA Sverige.
Andra varumärken, till exempel Cederroth, Eldorado och L’Anza, undviker Daisy Beautys kontaktförsök.
Kanske är frågor kring MI så känsliga för tillverkarna efter år av att behöva bemöta hätska paraben-grävande journalister och parabenkritiska konsumenter. Kanske beror oviljan att prata på att MI som konserveringsmedel kommer att bli granskat av EU-kommissionen efter en rekommendation från EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, Scientific Commitee on Consumer Safety (SCCS). I rekommendationen finns det tankar om att MI i rinse off-produkter bör begränsas till 15 ppm, istället för dagens godkända halt om 100 ppm. MI i leave on-produkter bör, anser SCCS, förbjudas helt. Kommittén skriver i ett mötesprotokoll från december 2013 att ”aktuella kliniska data indikerar att 100 ppm MI i kosmetiska produkter inte är säkert för konsumenten” och ”för leave on-produkter inklusive våtservetter har inga säkra halter av MI blivit demonstrerade på ett tillfredsställande sätt” (egen översättning, reds. anm.). SCCS skriver i samma protokoll att en koncentration på 15 ppm i rinse off-produkter ska anses vara säker för att inte orsaka kontaktallergi. Kort sagt: SCCS vill att användandet av MI som konserveringsmedel i hygienprodukter ska begränsas – så fort som möjligt, och begränsas kraftigt!
Men om nu frågan om användandet av MI är så känslig och antalet konstaterade allergier fortsätter att öka, varför fortsätter tillverkarna att använda det som konserveringsmedel?
”Det kan egentligen bara den som använder det i sina produkter svara på, men som tillverkare gör man en riskbedömning som får ligga till grund. Hur mycket nytta gör en ingrediens? Hur stora är riskerna? Och hur står sig riskerna mot fördelarna?” säger Ulf Åkerström. ”Slutsatsen måste vara att produkten är säker för användaren. Det är tillverkarna som fortfarande använder MI som är de ansvariga. Man kan även tycka att det är lagstiftarna som släpar efter som inte reglerar.”
”Vem som helst som använder hygienprodukter som innehåller MI kan utveckla känslighet”
Marléne Isaksson, sektionschef och överläkare vid Skånes universitetssjukhus
En person som redan har utvecklat allergi mot ett ämne måste undvika vidare exponering för att minimera risken att få eksem. Kerem Yazar skriver i sin avhandling att ett sådant undvikande kan vara svårt, inte minst eftersom många skönhetsprodukter har ingredienslistor som är svåra att läsa och förstå.
Ett exempel är företaget Gunry, som i februari i år blev förbjudna av Läkemedelsverket att sälja tre av märkets våtservetter eftersom de visade sig innehålla MCI/MI, vilket inte var deklarerat på förpackningarna. Bakom upptäckten stod ingen mindre än just Marléne Isaksson, som menar att det har förekommit flera allergifall på grund av avsminkningsservetter den senaste tiden.
Kan man då som eventuellt MI-allergisk konsument lita på ingredienslistorna stämmer?
”Vi har haft några projekt där vi har kontrollerat konserveringsmedel och vår uppfattning är att företagen har blivit mer uppmärksamma på detta. Vi tror att ingredienslistor på det stora hela är kompletta och hoppas att företagen har blivit bättre på att kontrollera detta med sina underleverantörer bättre”, säger Monica Tammela, utredare på enheten för Kosmetiska produkter vid Läkemedelsverket.
Om och när EU-kommissionen tar beslut i frågan är det ingen som vet.
”Det finns inget generellt svar på hur lång tid det kan ta. Vissa beslut kan ta ett år, andra tio”, säger Monica Tammela.
Oavsett om MI begränsas till 15 ppm eller inte blir måste Läkemedelsverket och Sverige följa EU-kommissionens beslut. Monica Tammela bekräftar att hon har hört om de svenska studierna om att MI kan orsaka allergi, men att Läkemedelsverket själva inte har någon studie eller projekt angående MI just nu.
I dag går ingen säker för att utveckla MI-allergi, tvärtom ligger alla i riskzonen för att drabbas av den livslånga sjukdomen.
”Vem som helst som använder hygienprodukter som innehåller MI kan utveckla känslighet som kan resultera i kontaktallergi. Som konsument kan du inte veta att du har utvecklat MI-allergi, du ser bara att du har fått eksem på områden av kroppen där du har blivit utsatt för MI, som till exempel ansiktet eller händerna. För att vara säker måste du testa dig hos en hudläkare”, säger Marléne Isaksson.
Hon tror, liksom Kerem Yazar, att ett nytt EU-direktiv om max 15 ppm MI i rinse off-produkter skulle kunna hjälpa till att undvika att allt fler utvecklar allergi. Däremot menar Marléne Isaksson att en eventuellt kommande MI-begränsning skulle kunna bidra till nya problem.
”MI är mindre effektivt i mindre doser, så en hög koncentration behövs för en bra konservering. Huruvida MI i en koncentration av 15 ppm MI är tillräckligt är svårt att veta, kanske måste det kombineras med ett annat konserveringsmedel och vad blir följderna då? Det vet vi inte än”, säger Marléne Isaksson.
Artikeln är publicerad i Daisy Beauty 5/2015.
Konservering & Allergi
Prenumerera
0 Kommentarer
