Visa webbinnehåll

Blogg

Circeo 2015: Välkommen till mitt sommarhus



Här är det vita huset som ligger mitt i det grönskande, lummiga området Baia d'Argento (silverbukten), som fått sitt namn efter färgen på de närliggande sjöarna när solen går ner och speglar sig i dem. På andra sidan sjöarna finns Baia d'Oro (guldbukten), eftersom sjöarna har en annan färg sedda från andra hållet.

Baia d'Argento ligger i det större området Circeo, ungefär en timme utanför Rom. Just det här området ligger mitt i en nationalpark, så här är det inte tillåtet att hugga ner korkekarna på sin egen tomt. Förutom korkekar och ekar växer det magnoliaträd och vitvinbärsträd på gården. Vit vinbär och magnolia växer normalt inte som träd i Italien heller, det har bara råkat bli så här på grund av tur och bördig jord.

Igårkväll satt vi först ute på ena sidan och åt en modest sjurättersmiddag, sedan satt vi på uteplatsen på nedersta bilden och drack grappa. Mosaiktavlan på väggen med skeppet har pappa Renzo gjort.



Circeo 2015: jag och min SPF har anlänt



Vi kom fram! Efter tio timmar resa (don't ask) är jag och Sam framme hos fina familjen på fina sommarorten. Circeo har fått sitt namn efter förföriska sirenen Kirke (Circe), för det var här Odysseus seglade iland så imorgon ska jag sola (i skuggan då) på precis den strand den förförde Odesseus en gång satte sin fot.

Till min hjälp har jag en uppsjö av SPF 30-SPF 50 så jag räknar kallt (eller ja, 32 grader ska det bli imorgon) med gyllene färg - inte rodnad.

Circeo 2015: Avresa från Arlanda



Eftersom våren och sommaren har varit stressig, och jag dessutom inte riktigt hunnit med allt jag borde än, är det inte ultimat att börja semestern med en resa. Jag hade behövt ligga platt som en flundra i sängen och djupandas (och ringa de där sista samtalen...).

Men istället listar jag alla bra grejer som jag, när jag tänker efter, verkligen är lyckligt lottad att jag har i mitt liv:
*jag har vänner som jag har känt i 20 år och som trots det vill ha mig som gäst i sitt fina sommarhus
*sommarhuset ligger i en italiensk semesterort
*jag har rest så mycket i mitt jobb att jag får flygresan på poäng (=gratis)
*jag, Sam och hundarna är friska och kära i varandra (i den mån hundar känner sånt)
*hundarna har hundvakt, trots att de är två stycken och ganska stora och gärna bossar runt hundvakter (dvs inte alltid lätta att hantera)
*jag och Sam får umgås med fina människor i Italien
*italiensk mat är god
*temperaturen blir bättre i Italien än i Sverige i helgen

Köp inte: Nuxe Prodigieux Huile de Douche



Nuxe har gjort en "duscholja" (misstänkt lik en gelé) baserad på doften av märkets ikoniska universalolja. Oljan Nuxe Huile Prodigeuese, som kan användas både på hår, hud och naglar, har tidigare knoppat av sig och blivit parfymen Prodigeux Le Parfum, en underbar sommardoft. Men tyvärr gör sig oljans doft inte lika bra som duschprodukt - doften blir här för kompakt och kvalmig.

Köp oljan eller parfymen istället!

Privat: Så gick det i Gävle

I slutet av maj sedan berättade att jag var på väg till Gävle för att bråka lite med "omsorgen" inom kommunen. Tack alla som hejade på! Jag fick också den här kommentaren:

Har själv en mamma med alzheimer. När hon flyttade till äldreboende så tvättades hennes underliv inte på fem månader. Hon opererades dagen efter jag upptäckte ett hål i insidan av hennes skinka. Det är helt otroligt hur illa bemött man blir när man ställer krav på rimliga saker. Hur gick det efter ditt besök i Gävle?

Fy fan! Jag har god lust att åka till Maarits mammas boende och bråka lite också, nu när jag ändå har ångan uppe! (Säg till om det behövs, Maarit! Jag kommer! Jag är SKITBRA på att bråka när det gäller utsatta människor; jag har inte bara ordets gåva och stark bullshit-detektor, jag är också FRUKTANSVÄRT envis.)

Och jo, mötet gick bra. Men det har funnits andra liknande möten tidigare, där visserligen inte jag har varit med, där många bra saker har sagts… och inga åtgärder sedan vidtagits. Så nu är det uppföljningsmöte 29 juli och efter det får vi se om mötet i maj egentligen gick bra, eller om mötet bara var till för att lugna mig och anhöriga.

Till dig som har anhörig som är demenssjuk eller jobbar med personer med demenssjukdom vill jag verkligen rekommendera Anhörigboken. Där får du lite mer kunskap och praktiska tips. Den kostar 159 kr och tar ungefär en halvtimme att läsa.

In English: Follow-up on private matters.

Visar 1-5 av 3 351 träffar.
Antal per sida
Sida av 671