Recension
Blogginlägg
Veckans fusklapp: Kort och gott om syror (och vilka du vill ha).
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
Surt sa räven, men inte om syror. Vill du ha hud med lyster och glow är syror det enda rätta, med de bör användas med kunskap och respekt. Då får du alla plus, men slipper eventuella nackdelar. Här är veckans fusklapp om hudvårdsvärldens bästisar (och syror som gör nytta på annat sätt), från A till T.
Acetic Acid
ÄTTIKSSYRA. Används som surhetsreglerande medel, har även en exfolierande effekt. Vissa svär vid äppelcidervinäger (en kombo av ättiks- och äppelsyra) som ansiktsvatten, och mot hudproblem i hårbotten. Varning – en så låg koncentration som 5% anses starkt frätande på huden.
Ascorbic Acid
ASKORBINSYRA liknar citronsyra men har en syreatom mindre, och den molekylära struktur skiljer sig. I skönhetsprodukter används ibland L-ascorbic acid, en mild AHA som tåls av de flesta. Används som mild exfolierng, men även som för den konserverande effekten.
Azelaic Acid
AZELINSYRA är en antioxidant som bland annat utvinns ur jäst och råg, och som är både antibakteriell och uppljusande. Azealic acid har tidigare ansetts vara en specialingrediens avsedd för lättirriterad hud, nu återfinns syran i allt fler produkter.
Carbolic Acid
KARBOLSYRA låter läskigt, och rätteligen så. Kallas även fenolsyra – ett ord som får många hudterapeuter att blekna. Ändå finns just Carbolic Acid i Biologique Recherce P50, ett exfolierande ansiktsvatten med många entusiastiska fans (Jessica Blockström skriver om Biologique Recherce-behandling här). Som vanligt handlar det om dos – i BRP50 finns tillräckligt för att ge effekt utan att skada normal hud.
UPPDATERING 20170805: En kunnig läsare berättar att den BRP50 du kan köpa inom EU har uppdaterats, och innehåller inte längre Carbolic acid. I USA, däremot, kan du fortfarande köpa originalprodukten.
Citric Acid
CITRONSYRA, samma som du kan handla 35-gramspåsar i matbutiken. En mild AHA som övertrumfas av till exempel glykol- och mjölksyror som är mer verksamma. I skönhetsvård används citronsyra för att sänkpa pH-värde, och i badbomber, eftersom citronsyra + bikarbonat i kombination med vatten börjar brusa och bubbla.
Ferulic acid
FERULSYRA återfinns i bland annat linfrö, och i skalen runt vete, råg och ris. Ferulsyra är en allt mer populär och hudstärkande antioxidant som, tillsammans med med vitamin C-estrar, ökar hudens motståndskraft mot skadlig solstrålning.
Gluconolactone
GLUCONOLACTONE är en PHA-syra. Polyhydroxy -syror är ett snäpp mildare är AHA (och således flera snäpp snällare än BHA), och har blivit allt vanligare på sista tiden. de här senaste året. Leta efter produkter med PHA om du har en känslig och lätt irriterad hudtyp som sällan tål ett tyngre artilleri.
Glycolic Acid
GLYKOLSYRA, en vattenlöslig AHA, får varje kemist att göra vågen, eftersom de pyttesmå molekylerna jobbar så bra i det översta hudlagret. Glykolsyra är perfekt för torr till normal hud (den återfuktar förstås), samtidigt som den är så effektiv att även fet hud har nytta av den.
Hyaluronic Acid
HYALURONSYRA är en mäkta populär återfuktare som drar till sig 100 ggr sin egen vikt i vatten. Men, molekylerna är megastora och återfuktar endast hudytan. Det är först med lågmolekylär hyaluronsyra som de djupare hudlagren får sin beskärda del av återfuktningen.
Lactic Acid
MJÖLKSYRA är en av de mest populära AHA-syrorna, som ofta används i sällskap med glykolsyra. Båda återfuktar, samtidigt som de är effektiva exfolierande agenter. Och ja, det är mjölksyra musklerna fylls av om du tränat hårt…
Linoleic Acid
LINOLSYRA och syskonet Oleic acid (oleinsyra) är rika på omega-fettsyror ingår de ofta i hudvårdande produkter. De bidrar inte med någon exfoliering, men håller huden i balans. Studier visar att både olein- och linolsyra har positiv effekt på aknehud.
Malic Acid
ÄPPELSYRA är en AHA som framställs av (förstås) äppen, och är en riktig snällis. Äppelsyra hör till de milda AHA-syror som ofta återfinns i lystergivande ansiktsvatten och toners. Används inte lika ofta på egen hand.
Mandelic acid
MANDELSYRA är en mild och hudvänlig AHA som tål av både känslig hud och rosacea. Mandelsyra ger ingen uppljusande effekt, och passar därför om du har en mörkare hudton. Har antibakteriella egenskaper, bra för dig som ofta får inflammationer och finnar.
Oleic acid
OLEINSYRA. Se Linoleic acid (linolsyra).
Retinoic acid
RETINOLSYRA. A-vitamin är hudens bästa vän som ger starkare, slätare hy. Reinolsyra får inte användas i hudvård, men A-vitaminderivat som retinoid, retinol eller tretinoin förvandlas till retinolsyra på huden, och jobbar på pigmentfläckar, rynkor och fina linjer samt rensar upp aknehud. OBS! Blanda inte med andra syror hur som helst. En safe bet är; retinol på kvällen, mild syra på morgonen (eller kör varannan kväll). Många anser att retinol gör huden solkänslig, (vill du vara på den säkra sidan, uppa din spf också). Jag frågade kemisten Pär Svahnberg som svarar: ”Det finns visst fog för försiktighet. SCCS har publicerat en opinion på retinol nyligen som säger att det är säkert, men endast upp till en viss halt.”
Salicylic acid
SALICYLSYRA tillhör BHA-familjen (Beta hydroxy Acid) och därmed oljelöslig. Den absorberas alltså extra lätt av huden och passar fet, bland- och aknehud som behöver rejäla don för att locka fram lyster. Som alltid handlar det om doser – för det finns förstås mildare exfolieringsprodukter med lägre BHA-halt.
Tartaric acid
VINSYRA är inte lika stabil som övriga AHA-syskonen, och används mest för att balansera produkters pH-värde (prova en liten nypa i marängsmeten). Skramlar det om vinflaskan? I botten ligger säkert några vinsyrekristaller – helt naturligt eftersom tartaric acid kommer från vindruvor. Precis som vin… Ska vi tala om hudvård och druvor – tänk ”resveratrol” i stället.
Källa: Allure, Bdg Media, Maria Åkerberg, Shenet, Paula Begoun, Wikipedia.
Åh vad bra! TACK 🙂
Älskar er tidning och alla bloggar hos er, BÄSTA 🙂
Jättebra lärorikt inlägg!
Ang. BR P50 (new formula) som säljs i Sverige och EU skall denna vara Fenolfri till skillnad mot BR P50 1970 (original formula) som säljs i US. Kolla in denna som jag just kom över:
http://skinandtonics.com/biologique-recherche-lotion-p50-original-1970-new-formula/
/Lena
Suveränt!!! All respekt för din kunskap, älskar att läsa dig. Kramar!!!
Tack. En ung, kool kollega sa nyss: ”jag gillar din blogg eftersom man alltid lär sig något.” Det väckte min inre magister 🙂
Yay vilket superbra inlägg!