Mitt semesterliv i Lappland är långt ifrån det liv jag har hemma eller på jobbresor. Låt mig berätta lite mer om att bo i husvagn, i minus 27 grader och med utedass.

 

Välkommen till den glesaste glesbygden!

Det är så klart underbart att ha sin alldeles egna bit av Sverige och lite avskildhet att kunna åka till. Lyxigt, kanske du tänker. För att ge en mer heltäckande bild tänkte jag berätta mer om livet på västerbottniska* landsbygden. Den som inte är van vid kall vinter och det enkla livet förstår heller inte vad det innebär att ha 27,8 minusgrader på natten och en bostad som inte är året runt-anpassad. Det är nämligen ovanligt att ferieboenden i norra Sverige är tillräckligt varma för att besöka under kallaste vintern. Här finns mest arbetarklass och det är både lyxigt och ovanligt att ha två året runt-boenden. De flesta kompletterar sin bostad med en enklare stuga**, vanligtvis på sin höjd anpassad efter vårvintertemperaturer. Påsken är första helgen på året vi är här. Vanligtvis brukar temperaturerna ligga mellan beboeliga -10 och några härliga plusgrader så här års, men i år är det kallare. Imorse var det -27,8 grader. Folk i landets södra delar tror att en måste åka till Kanada för att uppleva sådan kyla, men det går utmärkt i vårt eget avlånga land också.

Eftersom många storstadsmänniskor längtar efter ”det enklare livet” tänkte jag berätta hur det ser ut i verkligheten, utanför de mysiga bilderna i tidningen Lantliv och vintage-romantiseringen i Elsa Billgrens blogg.

Kylan

Imorse var dörrbeslagen i husvagnen rimfrostiga på insidan. Jag sov i långkalsonger av ull under täcke, yllefilt, hund och tjockt teddyöverkast inatt.

Vattnet

Den torra, kalla snön är underbar att busa i om du är barn eller hund. Den är också väldig vacker att titta på. Den är hopplös att smälta till disk- och tvättvatten eftersom den mest innehåller luft. En full snögryta blir en kopp varmvatten – efter två timmar på vedspisen. Disken sköts alltså med fördel med hushållspapper. Den personliga hygienen sköts med fördel med wipes.

Korta toalettbesök

Den vackra, luftiga, vita snön är jättebra – på vykort. När en ska ta sig ut i skogen för att kissa är den inte alls lika praktisk. Av hänsyn till våra medmänniskor använder vi inte gångar, parkeringsplatser eller närområdet som urinoar, utan försöker gå bakom något hus en bit ut i skogen. Idag när jag blev lite nödig klev jag ut från den till bakersta skjulet upptrampade stigen och in på en sidofläck med upptrampad snö. Det var tyvärr inte människor, björnar eller jättar som hade trampat upp den upptrampade fläcken, utan mina betydligt lättare hundar. Jag sjönk som en sten. Till låren. I fluffig, fin snö. Som inte bara kröp in genom mina ullångkalsonger utan också packade sig som kylklampar i skaften på mina vinterstövlar, där den snabbt smälte. Så eftersom jag inte har dubletter av allt medpackat får jag stanna inne resten av dagen. Jag ligger nu i fleecebyxorna jag lyckligtvis inte hade på mig, under filtar i husvagnen, medan mina stövlar och underställ torkar ovanför vedspisen i storstugan. Inte synd om mig alls, jag menar bara att vädret och temperaturen styr tillvaron mer här än i en urban miljö.

Långa toalettbesök

Jag och Sam har idag omsorgsfullt valt ut bästa utedassklädseln. Jag och Sam har olika stylingalternativ för dassbesöken (hans inkluderar mössa, min inkluderar knästrumpor). När det är -20 grader funkar det inte att bara ”vara snabb”, du måste också vara påklädd. Försöker du sprinta på dass i bara underskjorta finns risk att du blir så kall att du får svårt att bli varm igen. Samtidigt gäller det att ta hänsyn till rörlighet. Du kan exempelvis inte klä dig i för många lager så att du blir en michelingubbe som sedan inte kan sträcka dig efter toapappersrullen eller vända dig om för att torka sig. En varm fleecetröja är bra men ärmarna får inte vara för långa så att de – oh, ve och fasa! – oavsiktligt utgör rump-wipes. En täckväst är bra, men västar är också ofta längre baktill för att värma ändalykten. Du vill inte ha en extra lång bakdelsflärp när du sätter dig i utedassets hål. I värsta fall blir bakdelsflärpen ett extra tråg för korvuppsamling. Det är önskvärt att undvika det.

Så varför har jag en lång utläggning om vintern och glesbygden?

Den bild av landet som ofta sprids i media och sociala medier behöver också ett nytt perspektiv. Och till viss del ett klassperspektiv: Alla har inte råd, eller vill inte, eller kan inte, leva det upphöjda, bildsköna lantlivet. Det färgokoordinerade, ofiltrerade, lantliv jag lever här är en varm, hjärtlig och genuin variant. Jag älskar det! Det solblekta, retroromantiska du ser på andra håll är också underbart, och visas ofta upp av den som har antingen ekonomiskt eller kulturellt kapital***. Så när du ser det, glöm inte att tänka på vem som visar upp vad och varför. Båda är bra, men kom ihåg att när du hör ordet ”glesbygdspolitik” så syftar det inte på en nyrenoverad, gotländsk multimiljongård vars ägare jobbar med media. Det syftar på någon som behöver en kompis med traktor för att kunna komma fram till sitt hus.

Och vi vet ju alla att mycket av det du och jag ser (och gillar!) i traditionella/sociala medier är en tillrättalagd verklighet. Den är jättebra som inspiration, men den är inte uppnåelig för alla.

Sedan tror jag att du som lever stadsliv också kan tycka det är festligt att höra hur stora ”små” saker (som toalettbesök eller disk) blir när det är svinkallt ute med jättemycket av fel sorts snö. Och du som bor i stad, kom ihåg att en del människor lever här året runt. Även om de flesta så klart har rinnande vatten, är vardagen mer fokuserad på praktiska bestyr här än för den som bor i lägenhet i en stad. Jag vill inte att det glöms bort. Sverige är stort och de flesta invånarna bor INTE i Stockholm.

Jag är uppvuxen i större småstad, har rötterna i glesbygden och bor nu i Stockholm. Alla tre typer av min verklighet är lika viktiga för mig, och jag hoppas att alla andra också förstår hur stort, hur långt och hur olika Sverige kan vara.

 

*Vi befinner oss i Västerbottens län men i landskapet Lappland.

**Är du från Stockholm ber jag dig hålla i minnet att markpriserna i norra Sverige är mycket rimliga jämfört med allt som ligger inom fem timmar från huvudstaden. Du kan köpa fritidshus med hjortronmyr på tomten för några hundratusen.

***Jag har lite av båda nu för tiden, men är inte uppväxt så.

 

 

In English: The quiet, the calm, the discomfort.