Lush – Edamummy Bean

2025-06-27

För 30 år sedan öppnade det brittiska företaget Lush sin första butik i Poole i Storbritannien. Detta var på den gamla onda tiden innan internet och nyheter färdades långsamt, men eftersom Lush var woke innan woke var en grej så rapporterades det om dem även i gammelmedia och allting lät superspännande. Det var miljötänk, rättvisa och handgjort, ett härligt företag skapat av ett gäng kompisar. What's not to love?

Kort därefter fick jag min första badbomb i näven. En kompis hade varit i England och storhandlat i den nyöppnade butiken och de saluförde den då rätt nya uppfinningen badbomb. Badbomben hette Butterball och jag tyckte den var fantastisk. Den såg inte så märkvärdig ut men herregud så len i skinnet jag var efter ett bad med Butterball (den tillverkas för övrigt fortfarande).

Framför allt så var det ju en helt ny sorts produkt och för någon som jag, som tycker allting som har med beauty att göra är intressant, så var det roligt med något nytt. 30 år senare tycker jag att badbomber är en daterad produkt och OM man ska köpa badbomber känns det som något man ger till barn, inte till vuxna kvinnor.

Den galet starka doftprofil som är Lush signum och som jag som ung inte hade några problem med tycker jag nu, vid späda 55, är ett problem. Så det var med viss skepsis jag tog emot badbomben Lush Edamummy Bean. Skepsisen höll i sig, kan man säga.

Lush jobbar mycket med att minimera avfall och att avstå förpackningar är ett sätt, så badbomben (som väger 100 gram och kostar 65 kronor) får man så att säga rakt i näven. Edamummy Bean är ljusgrön och dammar av sig lite men det är inte hela världen även om jag tycker det är opraktiskt.

Den ska enligt hemsidan dofta äpple. Jag vet inte vad det är för äpplen de brukar sniffa på, men det här luktar mer raggarbilsdoftgran. Kanske med lite god vilja med äppeldoft, men inte desto mindre sött och kväljande. Jag känner ingenting av geraniumoljan och bergamottoljan som ska finnas med bland ingredienserna.

Badvattnet berikas med ärtprotein, skrivs det vidare, och jag vet inte vad ärtprotein har för effekt på huden men det bästa jag kan säga om Lush Edamummy Bean är att den i alla fall inte torkar ut mitt torra tantskinn ytterligare. Men inte blir jag mjukare eller lenare heller.

När man släpper ner Lush Edamummy Bean i badvattnet så virvlar den loss i en giftgrön ström som färgar vattnet på ett sätt som hade fått varenda irländare att gråta av lycka om det hade varit Saint Patrick's Day (vilket för övrigt kanske är den absolut bästa marknaden för den här produkten, alltså Irland, i faggorna kring nationaldagen).

Själv sitter jag och betraktar mina gråvita vinterben i det skrikgröna vattnet och tänker att det är ju en evig tur att jag inte ska bada ihop med någon och försöka se lite vacker ut.