Recension
Blogginlägg
Leopardmönstrat gav utdelning i bushen
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
Det finns inga garantier att få se vilda djur på safari. Men jag bättrade på oddsen med safarinaglar. Och ja – leopardmönstrat gav utdelning.
Jag ber om ursäkt för att jag tjatar om Sydafrika och vår resa. Men trots att jag varit tillbaka i Sverige i en och en halv vecka har jag inte riktigt landat än. Det var så otroligt många upplevelser att smälta. Och så mycket jobb att ta tag i när jag kom hem.
En sak jag absolut måste dela med mig av är min tur med mina safarinaglar, som Frida Selkirk fixade innan vi åkte. Jag skojade nämligen när jag kom till en av lodgerna vi bodde på (KwaMbili, en av våra absolut populäraste destinationer) att mina naglar skulle fixa så att vi såg en leopard. Och faktiskt såg vi inte bara en – utan två! Det är helt fantastiskt.
Den här tjejen hade blivit uppjagad i ett träd av ett par unga lejonhannar. De tyckte att hon och hennes bror inkräktade på deras territorium. Vi såg lejonhannarna också, men de låg nästan bara och sov. Då är det mycket mer spännande med en leopard!
Fantastiskt nog fick vi också syn på hennes bror. Han lämnade området till fots och sprang mot sin mor, berättade vår guide. Vi hörde mamman kalla på sina ungar. Jag är inte helt säker på hur gamla de var men lydiga var de i alla fall. Tyvärr fick vi aldrig syn på mamman.
Här är brorsan ute på walkabout. Leoparder är så smäckra och snygga djur, väldigt graciösa. Det är en ynnest att ha fått se dem i sin naturliga miljö.
Någon vecka senare återvände vi till Krugerområdet. Då bodde vi på Senalala i Klaserie-reservatet, väldigt nära KwaMbili i Thornybush. Och där hade vi en osannolik tur. Några anställda på en annan lodge hade reagerat på hur antiloperna i närheten av lodgen betedde sig, och åkt ut för att titta. De hade då fått syn på en leopard. Snabbt hörde de av sig till bland annat rangern/guiden på vår lodge. Så vi åkte i ILFART i bushen direkt till platsen där leoparden hade synts. Och belönades med ett kort men spännande möte med ännu en leopard.
Hon var skygg och ville inte hänga kvar så jag är oerhört nöjd att jag fick den här bilden på henne. Lite retsamt var det när jag sänkte kameran för att titta på henne med mina ögon. Det var som om hon visste. Hon vände bak huvudet och nästan hånlog åt oss. Jag hade velat fånga den blicken. Men å andra sidan – jag har den i mitt minne.
Sällskapet som vi umgicks mycket med på Senalala hade skojat om mina naglar och jag hade envist hävdat att de skulle hjälpa oss att se en leopard. Det var så väldigt skönt att det ändå blev så. Men ännu bättre är att jag har ännu fler fantastiska minnen av safari i bushen att bevara – både i minnet och på mina minneskort.
Mer från Tina Sayed Nestius
Fortsätt tjata. Jag läser gärna mer.
Dom är så fina. Vilken upplevelse för dig. Jag är djurälskare och så rätt att få se dom i sin naturliga miljö. B kram