Nytt år, redan?! För 1 år sen så gick vi ut med graviditeten och nu sitter vi här med en komplett familj och ett år bakom oss som varit de tuffaste i mitt liv. Det har kantats av många tuffa stunder blandat med några av livets bästa. 

Januari-juli känns som en dimma. Det var graviditet samtidigt som det va otroligt tufft på jobbet då det var lite twister och mitt i allt det så var de en person som gick bort och jag blev tvingad att sluta jobba pga Covid. 
Så från april-juni fick jag inte jobba och trots att jag borde haft hur mycket tid som helst så var jag helt färdig. Graviditeten och foglossningen gjorde inte att man orkade särskilt mycket alls. Dessutom så var man ganska urlakad av pandemin liksom. 

Håret blev rött en sväng också. 
Sjukt snyggt va de ju men inte särskilt lätt att underhålla. 

Ut kom lillasyster och jag fick se mötet mellan 2 syskon. Vad fin det är. Vi satte oss på planet mot Spanien när Lava va typ 6 veckor gammal och spenderade 3 veckor där. 
En välbehövlig semester även om jag inte var van vid att resa med 2 barn hehe. Vi hade de underbart i Spanien men när vi kom hem så väntade ett renoveringshelvete. 

Stambyte på båda toaletterna och vi skulle bo hemma hela tiden med 2 barn. De första 2 veckorna va Robin hemma med oss men sen va jag och barnen on our own. Det va riktigt riktigt tufft och det har varit myyyycket tårar som har kommit ur dessa ögonen och många hulkgråt denna hösten.

Badrummen hann väl bli klara och fick va klara ca 2 veckor innan vi började att riva ut köket och totalrenovera det. Det tog (såklart) längre tid än vad vi hade planerat. Under tiden sen Lava kom så har hon också hunnit vara sjuk ca 10 gånger. Överdriver inte, det är ungefär 10 gånger för att Tintin har dragit hem allt möjligt från förskolan. Men nu sitter jag här. 
2 friska barn, ett nyrenoverat fantastiskt kök och 2 nyrenoverade badrum. 
Lägenheten är färdig och jag ska inte vara gravid mer. En del av livet går liksom att checka av och det är så härligt. 

Året att bjudit på de mesta. Mest ris men också lite ros. Jag är redo för ett nytt kapitel i livet och jag precis som många andra hoppas på ett år där vi kanske äntligen kommer ur den pandemin som följt med oss i 2 år. 

Hoppas att du haft en bra år och att du får ett bra år. Nyår är för mig kantat av massor av ångest. Jag är så rädd för att året som man hoppas på ska bli bra ska bli det värsta någonsin. 
Kommer jag att förlora någon i min närhet osv? Usch vad jobbigt de är för psyket. Men jag ska försöka att inte tänka så. 

Gott nytt år så ses vi på andra sidan! Tack för att du följer mig och min blogg! 
KRAM