Fem månader utan frisörbesök är inte kul eftersom mitt coronahår gör väldigt mycket som det vill. Faller platt här, kaxar sig där och är allmänt torrt och frissigt…
Daisy Beauty höstkonferens innebär medarbetarfotografering, och jag tänker inte plåtas med en begagnad golvmopp på knoppen.
Att klippa coronahår
Jag bangar inte för att själv sätta saxen i coronahår/hockeyfrilla när det ser för eländigt ut i nacken. Som tur är skrattar en av mina favoritfrisörer, Tomas Edlund på salong Samotsoh i Stockholm, åt sicksacklinjen jag fixat. Honom anlitar jag pga han kan klippa fram lockar OCH har hemliga trick – några små snipp snipp vid tinningarna gör att jag får kindben…
För några år sedan frågar frisören efter en stund: ”vem klippte dig sist, Tomas Edlund kanske?” och joråsåatte, frisörer kan tydligen ha en signatur, som enbart andra proffs kan läsa…
Tanten utan åsikter, i frisörstolen:
Frisören – Hur vill du ha håret?
Jag – Bestäm du, jag vill bara bli snygg.
Vanligen får jag en kortklippt frille. I dag pläderar Tomas för att jag ska låta längderna växa ut, därför nöjer han sig med att fixar formen och klipper upp lite här och var så. Det gör att lockarna får kraft att resa på sig.
Salong eller sjukhus?
Samotsoh kör med visiroch handspriten flödar – det känns tryggt med en covidsäkrad salong att läkare har godkänt hygienrutinerna.
Jag lämnar salongen, rätt nöjd och nu är planen: tjoffa igenom lockarna om en månad och sedan kaaaaanske låta längderna växa ut. Tomas är entusiastisk över Linnea med längre hår, jag är väldigt tvekis. Undrar vem som vinner?
Coronahår no more
En dryg timme senare är håret en aning kortare och färgen är betydligt renare. Det magiska tricket stavas Evo Fabouloso Platinum Blonde Toning Shampoo som har rejält tryck i pimgmenthalten eftersom Tomas handflator blev smurf-blå… Bäst är ändå mina lydiga lockar, uppfostrade av Evo Liquid Rollers.
Alltid frisören som vinner. Det är därför jag går till samma sedan 35 år… Hittills kan du vara nöjd tycker jag, snygg längd, snygga lockar, snygg färg. Ska bli kul att följa hur långt du låter det bli.
Jag undrar också hur länge jag står ut… Färgen är jag nöjd med, och lockarna ger ju lite volym. Men ju längre det blir – mer vågor än lockar. Nästa gång hotar Tomas med en ”shag” – du vet, lite som Jane Fonda i 70-talsfilmen Klute.
Du är jättefin i din nya frisyr, verkligen klädsamt. Jag minns ditt långa röda hår när du arbetade med mode på Vecko-Revyn.
Tack! Och ja – gud. Veckorevy-tiden! Hårvård var schampo, jag använde ibland Comfort som balsam… Styling stavades Elnett hårsprej, raklödder som mousse i killarnas hår och om det skulle vara slickat så var Apotekets glidmedel det bästa. Apotekspersonalens miner när jag kommer in och ber om ”fem tuber gildemedel och skrivet kvitto med moms, tack”… För att inte tala om tanterna på ekonomi när jag vill ha ersättning för taxi och apotekskvittot 😀
Vad snyggt och du passar verkligen i kort hår Jag har långt och det är jobbigt att sköta om det. Kram.
Hej Maria, tack för komplimangen! Jag minns alla år med långt hår – kanske är jag på väg dit igen? Det är ju inte riktigt lika kraftigt och följsamt längre, så får se hur länge Tomas får bestämma 🙂
Jag gör som du, sätter mig i stolen och låter min brasilianska frisör bestämma. Senast blev det blont, gången före en rejäl strawberry blonde.
Det är så många beslut i vardagen så jag överlåter dem gärna till Dell. 🙂
Livet blir lite mer spännande så, eller hur!