Recension
Blogginlägg
Skönhetsjournalistik är också journalistik och Gudiol bör kamma sin för en gångs skull dåligt pålästa rygg
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
En vetenskapshögaktande och ofta klok tränings- och kostman, Jacob Gudiol, kritiserar Kit och hånar skönhetsredaktörer på Kits Instagram i ett inlägg i socker mot fett-debatten. Jag blir provocerad när någon som uppenbarligen kan tänka glömmer bort att göra just det. Det är alldeles för lätt att jämställa skönhetsjournalistik med sagoberättande. Skönhetsredaktörer hittar bara på lite, skriver av en pressrelease, smörar för skönhetsföretaget. I alla fall om en ska tro dem som inget begriper vad gäller skönhetsjournalistik. Exempelvis den i vanliga fall pålästa och kloka tränings-/kost-/kroppsgurun Gudiol.
Varför är det så svårt att förstå att skönhetsjournalistik är ett riktigt bevakningsområde med samma journalistiska principer som alla andra? En skönhetsredaktör är mycket väl kapabel att rapportera om nyheter. Jag själv har till exempel jobbat med att göra och läsa lokala nyheter på Sveriges Radio. Det jag gör idag är inte mindre seriöst.
En skönhetsjournalist kan allt från källkritik och pressetik till intervjuteknik (och kan också få tre ord att rimma). Vi vet vad en RANDOMIZED DOUBLE BLIND är och vi kan också bygga en artikel (ett hantverk på samma sätt som att mura och baka bröd).
Även om Aftonbladets förre chefredaktör Jan Helin tycker att mode- och skönhetsjournalistik per definition inte kan vara journalistik, och att annonssamarbeten inom dessa områden därför inte behöver annonsmärkas, och att journalister med dessa bevakningsområden inte ska ses som journalister utan som marknadsförare/adminstratörer, så är det inte sant. Jan Helin har fel. Skönhet är ett bevakningsområde, på samma sätt som motorsport, kultur och mat. (Jan Helin rattar idag integritetens högborg Sveriges Television, jag är mycket nyfiken om han håller fast vid sina tidigare åsikter nu. Det innebär ju att SVT-program om ”kvinnoämnen” kan vara helsponsrade utan att tittaren informeras, för TITTARE FÖRSTÅR ÄNDÅ ATT SÅDANA KOMMERSIELLA BEVAKNINGSOMRÅDEN ÄR KÖPTA OCH BEVAKNINGEN AV DESSA FÖLJER INGA NORMALA JOURNALISTISKA REGLER.)(Sa Jan när han rattade Aftonbladet.)
Bortsett från Jan Helin…Den här gången får Jacob Gudiol kamma ryggen. Hans ”fiffiga” instagramkommentar var illa underbyggd och tanklös (och i rättvisans namn inte bara ovärdig utan också olik Gudiol). Bättre lycka nästa gång, Gudde!
In English: Journalists reporting on beauty should be taken as seriously as journalist reporting on cars, health or fine wines.
Heja dig!!
Dessutom har Jan Helins uttalande säkert rört sig om The You Way, som ju var en mix av redaktionella texter och integrerad webbshop… uppenbara problem med pressetiken där. Som sen blev värsta floppen. Om man nu ska säga idiotiska saker för att försvara ett kommersiellt beslut kan man åtminstone ha en bra produkt som inte blöder pengar. The You Way var ju sämre än alla oseriösa och ”köpta” bloggares lägstanivå.
Gudars vad jag blir provocerad av sånt här i år 2016. Välkommen tillbaka till 1800-talet Gudiol
Exakt! Jag vet inte riktigt varför klokt folk inte hänger med bättre. Ovilja?