daisybeauty.com Sofia Eriksson

 Om någon hade sagt till mig för några månader sedan att jag skulle lägga 200 spänn på en pincett hade jag skrattat högt och överdrivet med huvudet kastat bakåt (vilket inte klär mig alls för jag har massa lagningar i tänderna i överkäken).

Men nu har det hänt. De förbannat duktiga säljarna på Grands parfymeri did it again. Men jag är nöjd, den är riktigt bra och den kom i en liten snajsig låda så hittills har jag fått valuta för pengarna.

Pincett från Anastacia Beverly Hills, 199 kr på Grand

 I morses klockan 06:24 stod jag på busshållplatsen och målade naglarna. Det var både bra och dåligt på en gång:

BRA

• för att det torkade snabbt
• för att jag kände mig effektiv

DÅLIGT

• för att det här nog är ett tecken på att jag är stressad
• för att det här nog är ett tecken på att jag har en övertro på vad jag kan hinna med
• för att jag glömde plocka fram busskortet innan jag började måla och således fick ett och annat hack i lacket.

Jag målade bara med ett genomskinligt baslack, och det är nog nånstans där man får sätta gränsen. Färger och ambitioner att måla snyggt och jämnt ... nä, då är det nog bäst att måla stillasittande inomhus. Bara ett tips.

 Mortianna i Robin Hood, Prince of Thieves med klassiskt häxhårfäste som tog flera timmar i sminket:

Och Hollywoodfrun längst till höger, som verkar ha dragit upp pannan lite för mycket:

 I går när vi var och kollade på Alice i Underlandet lade jag märke till en skitcool tjej redan i foajén. Lång som en stör och supersöt var hon och såg lite så där aningslöst lycklig ut som vissa som livet inte skitit så mycket på kan göra en vanlig söndagkväll i mars.

Och hon hade dessutom tokläcker frisyr som passade hennes huvud och hennes lite stora öron perfekt. Nån slags oregerlig fast välstylad mohawk. Åh vad gullig hon var! Kunde inte riktigt bestämma mig för om jag ville vara henne eller adoptera henne.

Tills hon hamnade på platsen framför mig. Då ville jag döda henne.

 Det här är ju så smart och penningsparande att man smäller av: ett överlack som mattar underlacket.

Det vanliga lacket är som vanligt min favorit: OPIs "You don't know Jaques" som finns i en matt variant också och fyndigt nog heter "You don't know Jaques Matte". Undrar förresten när OPI vågar döpa ett lack till "You don't know jack shit" som ju är originaluttrycket. Men kul att lacket är brunt kan man ju tycka.

Nåväl, lång utläggning och inget kom jag fram till. Var var jag nu?

Jo. Överlacket som mattar blanka lack är China Glazes Matte Magic, kostar en knapp hundring och är grymt som överlack – torkar apasnabbt.

Jag hade bara mobilkameran hemma i går så jag har snott ett par bättre bilder från Malin Crona på DN, hoppas att det är ok Malin, jag länkar till dig!

 I dag testar jag brun-utan-sol från mitt pet peeve-märke Mary Kay. Dag 1 av 7. Åååå vad jag hoppas att det lätta illamående jag känner kommer från dess lukt och inte beror på nåt annat. Men troligen är det krämen ... jag har smort in på sin höjd 10 kvadratcentimeter på vänsterarmen men ändå känns det som om jag hade tuben uppkörd i näsan. Vad är det med BUS, varför måste det lukta illa? Och vad är det med Mary Kay, en gång för alla: ge er med era parfymeringar!!

 Vi fortsätter nedåt på kroppen i denna unika Göteborgsguide (del 1 kan du läsa här) med mina salongsfavoriter. Denna gång en massage-special:

MASSAGE: Stefan på Göteborgs Massage & Rehab, Erik Dahlbergsgatan 19

Stefan-tipset fick jag faktiskt här på Daisy Beauty, av en kille som hette Thomas. Min grundregel för massörer är just att killar ska rekommendera dem. Annars är de inte bra nog. Och det här var en fullträff. Stefan är Axelson-utbildad och jobbar också för Pliktverket. Och oj vad han kan knåda. Han besitter också en god massör-egenskap: att lyssna och prata före, bara prata "shop" under, och analysera efter behandlingen.

En annan fördel med hans massageställe (för det är hans) är att man kan boka via nätet och lätt se vem av massörerna som kan vad när. Utbudet är i övrigt klassiskt och rejält: massagen heter vad den är och inget annat.

Prisidé: 60 minuters klassisk massage, 480 kr (massage går som friskvård förresten, om du vill låta jobbet/firman betala).

Tel och hemsida/bokning: 031-130505, www.goteborgsmassage.se

THAIMASSAGE: Siam Relax, Nordhemsgatan 29

Här gästtycker min kompis Lotta, eftersom Siam Relax fortfarande står på min todo-lista. Om Lotta fick välja skulle hon vara på Siam Relax varje dag. Thaimassage innebär hårt underlag, mer stretching och djupare massage än svensk och de flesta har väl testat det på stranden i Thailand, men om man inte kan åka dit, så funkar Nordhemsgatan precis lika bra. Där finns små väna thailändskor som utför mirakel ("ibland är det flera stycken som hänger över en") enligt Lotta, till tonerna av traditionell musik i traditionell miljö. Och så får man te efteråt. Dessutom finns speciell barnmassage, vilket verkar helmysigt.

Ratti, som driver Siam Relax, är också utbildad kock och har både catering och matlagningskurser. Ett inte så himla dumt möhippetips ju! Matlagning och massage utan att man behöver byta lokal mellan.

Prisidé: 60 minuters traditionell thaimassage, 500 kr.

Tel och hemsida: 031-12 99 92, www.siamrelax.se

                   NÄSTA OCH SISTA DELEN AV GUIDEN KOMMER I MORGON!

 Att gå på salong och behandlingar ska inte bara vara prisvärt och av hög kvalitet – det ska vara en upplevelse också. Skönt snack, bra service och nåt att minnas och rekommendera. Här är del 1 av min topp-till-tå-guide med Göteborgsfavoriter:

HÅR: Örjan på Tor&Freja, Lilla Kyrkogatan 1

Jag hamnade hos Örjan för att någon sa att han klipper kort hår bra. Jag har blivit kvar hos Örjan för att han klipper kort hår bra, men också för att han är så jävla trevlig. Han är dessutom riktigt petig när det gäller färg. Jag gillar också att det jobbar flera proffsiga män på Tor&Freja för de har ett psykologiskt extremt gott handlag med sina kunder. Det här är en egen teori, men manliga frisörer är mer inriktade på kundrelaterad problemlösning, medan kvinnliga frisörer ofta färgas av nån trend eller idé de fått lust att testa just den dagen.

Prisidé: 550 kr för vanlig klippning

Tel: 031-701 07 33

ÖGONBRYN/threading: Oma på Salong Constanze, Skårsgatan 48

Min senaste kärlek: en gammal kvarterssalong mitt i Tantlandet Örgryte. Jag har aldrig sett så många femtiotalstorkhuvar på ett och samma ställe, och förr satt nog de blåhåriga damerna på rad där om förmiddagarna. Nu drivs den av Oma, som kryddat stället med lite mellanöstern-blingbling och vänlig omtanke. Otroligt noggrann och snabb med tråden – inte för att jag har så mycket att jämföra med men hon imponerade på mig.

Prisidé: Färgning och threading av fransar och bryn 260 kr

Tel: 031-40 32 51

ANSIKTSBEHANDLING: St Jörgen Park, Knipplekullen 8

Jag har inte hittat den perfekta ansiktsbehandlingen ännu, antagligen för att jag vill ha mer av alla steg i behandlingen och alltid tycker att det tar slut för fort och är lite duttigt. Men här trivdes jag. Kanske för att jag legat i deras världsklassiga spamiljö i åtta timmar innan jag fick behandlingen. Men oavsett: 80 minuter är lagom längd. Behandlingen kändes personlig, inte bara ett schema som skulle arbetas igenom. Bra tips och råd. St Jörgen har viss ayurvedaprofil och massor av spännande behandlingar att välja mellan. 

Prisidé: 1150 för 80 min standard ansiktsbehandling inkl plock av bryn. Men St Jörgen har en skog av rabatter, erbjudanden och paket, så det är bäst att kolla på hemsidan vad som gäller.

Tel: 031-348 40 00

GUIDEN FORTSÄTTER I VECKAN!

 I lördags morse sov Harry till 10 utan att ha feber och då vet alla tvååringsmammor att nåt inte står rätt till. Framåt tvåtiden var han fortfarande helt lealös och trött och jag hade hunnit googla diabetes och förgiftning samt pratat med sjukvårdsrådgivningen, som tyckte att jag skulle åka till barnakuten.

Naturligtvis piggade han på sig precis när vi kom dit, men läkaren tyckte ändå att vi skulle stanna kvar för lite tester.

Och det kan ju verka enkelt. Men som sagt: Harry är två.

Stick-i-fingret gjorde honom skitarg och han vägrade ha plåster. I stället försökte han torka av fingret på magen tills han såg ut som en scen ur en våldsfilm.

Urinprovet tog två timmar. I två timmar jagade jag efter pigg, naken och blodsmetig tvååring med platsmugg i högsta hugg. I väntrummet, eftersom det inte fanns några lediga undersökningsrum. Ooooo vad vi var poppis. Särskilt när Harry började slicka på akvariet. Och alldeles i synnerhet när han plötsligt fick akut gul diarré på golvet.

Sedan klämde han ur sig tre droppar som jag lyckades fånga upp, kastade över till en labbtant som vänligt nog snabbanalyserade det hela. Den förmodade diabetesen/förgiftningen visade sig vara mild uttorkning och trolig magsjuka på väg (japp, märkte det, tack) och vi åkte hem. Ingen vinkade hejdå när vi gick, precis.

Huuu vad trash-morsig jag kände mig. Harry var naturligtvis helnöjd. Men jag var tvungen att bokstavssortera alla mina pocketböcker för att återfå känslan av kontroll.

             På akuten, innan kaoset bröt ut.